Varför dör bina?
Bidöden är en fråga som oroar. Men vad finns det egentligen för orsaker, naturliga och onaturliga, till att bina dör?
1. Bin dör av matbrist
Matbristen är ett stort problem för dagens bin, som direkt och indirekt gör så att bin dör. Förr fanns det gott om ängar med en stor mångfald av blommande växter. I takt med att jordbruket förändrats täcks i dag stora områden istället av åkrar eller skogsplanteringar. Och när betesmarkerna blivit färre växer de öppna landskapen igen. De få grödor som blommar, till exempel rapsen, gör det bara under en kort period.
Vildbin är petiga med maten och kan ofta bara äta från ett fåtal blommande växter. De är inte heller duktiga på att flyga långa sträckor och är det för långt till maten kan bina helt enkelt inte överleva.
Honungsbiet kan flyga längre och äta från de flesta blommande växter, så de lider mindre av matbristen jämfört med sina vilda släktingar. Biodlarna kan även flytta kuporna till nya platser om maten tagit slut där de befinner sig för tillfället.
2. Giftiga bekämpningsmedel skadar och dödar bin
Den ökande användningen av kemiska bekämpningsmedel är ett annat stort hot mot bina. Humlor och honungsbin tar med sig eventuella gifter in till sin koloni, där giftet koncentreras i den mat som larverna matas med. Bina kan även få i sig bekämpningsmedel via vattnet de dricker eller från dagg på besprutade växter. Då man undersökte bin i det svenska odlingslandskapet hittades till exempel rester av totalt 50 olika bekämpningsmedel i binas insamlade pollen och 23 olika bekämpningsmedel i deras kroppar.
Kemiska bekämpningsmedel påverkar bin antingen genom att döda dem eller genom att försvaga dem på olika sätt. Även om giftet inte dödar biet direkt kan det ha negativa effekter på larvernas utveckling och arbetarnas förmåga att hitta och samla pollen och nektar. I många fall är vilda bin känsligare än honungsbin för gifter. Det kan bland annat bero på att vilda bin ofta är mindre och att koncentrationen av gifter i biet därför blir högre.
En typ av bekämpningsmedel som används flitigt globalt är neonikotinoider. Det är ämnen som är mycket giftiga mot insekter och används mot insektsangrepp. Om bin får i sig höga doser kan de drabbas av kramper och i värsta fall blir de paralyserade och dö. Neonikotinoider kan också påverka binas flygmönster och orienteringsförmåga vilket gör att de kan få svårt att hitta hem igen. Bara en neonikotinoid är fortfarande godkänd inom EU: acetamiprid. I Sverige är acetamiprid godkänt mot insektsangrepp i odlingar av äpple, raps, potatis och prydnadsväxter, bland annat.
3. Bina lider av bostadsbrist
Dagens vildbin har ofta svårt att hitta någonstans att bo. När gräsmarker inte längre tas om hand av bete eller slåtter växer markerna igen. Då försvinner blommor och vegetation som marklevande vildbin använder för att bygga sina bon i. Andra arter bygger bon i döda trädstammar, ihåliga kvistar och likande. När skogen rensas på gamla, döda, trädstammar försvinner binas boplatser.
4. Klimatförändringarna påverkar även bina
Ett förändrat klimat förändrar också markerna, vilket påverkar bina. Ett varmare klimat kan också medföra att vissa arter sprider sig norrut, medan de nordliga arterna riskerar att försvinna helt. Extremväder, som torka och skyfall, är också negativt för bin.
5. Bin dör av hög ålder
Bin dör förstås även av ålder. Det är stor skillnad på hur länge olika bin lever. En bidrottning kan till exempel leva mellan tre till fem år medan drönare (hanar) bara lever från sex veckor till ett par månader. De sterila honorna eller arbetsbina lever i 4-9 månader under vintersäsongen, men bara sex veckor under sommaren då de arbetar så hårt att de lever ett kortare liv.
6. Sjukdomar hos bin
Vilda bin och honungsbin kan drabbas av flera olika infektioner och parasiter. Det mest kända är varroakvalstret som ger sig på honungsbin. Via varroakvalstret sprids även andra sjukdomar, till exempel ett virus som gör att binas vingar inte utvecklas. Om inte kvalstren bekämpas dör hela bisamhället inom några få år. Sjukdomar och parasiter sprids när människan handlar med bin över länder och kontinenter och flyttar dem för att de ska pollinera grödor sprids. En del sjukdomar och parasiter kan också sprida sig mellan vilda bin och honungsbin.
7. Mysteriet med döda humlor under lindarna
Ibland påträffas hundratals döda humlor under lindträd, ett fenomen som kan inträffa i mitten av sommaren när linden blommar. Det spekuleras kring olika anledningar till att humlorna dör just där, men ingenting är bevisat. Här är några teorier:
- Naturlig död. Linden blommar sent under säsongen (juli-aug) när det inte finns många andra blommor. Slumpen gör då att humlorna dör av ålder vid trädet samtidigt som de letar efter mat.
- Svält. Lindens blommor innehåller inte tillräckligt med nektar. Studier har visat att mängden nektar i lindblommor varierar med tiden, med mindre nektar mot slutet av dagen och slutet av säsongen. Men det saknas forskning om sambandet mellan nektartillgång och humledöden.
- Giftiga lindblommor. Lindblomman eller andra delar av linden är giftiga för humlor. Men forskare har inte kunnat hitta gift i träden. Det finns inte heller några tester som visar att humlorna dött av varken alkoholförgiftning eller giftig dagg.
- Bekämpningsmedel. Rapporter från USA har visat en koppling mellan bekämpningsmedel mot bladlöss och humledöden vid lindar, men på andra platser i världen där humledöden inträffar sprutar man inte gifter på träden så inte heller det förklarar mysteriet med de döda humlorna.
8. Bidöden - när hela samhällen kollapsar
Bidöden eller Colony Collapse Disorder (CCD) innebär att hela bisamhällen kollapsar. Problemet har framförallt drabbat amerikanska biodlare som uppges förlora runt 40 procent av sina bisamhällen varje år. Det finns flera teorier om orsaken till CCD men troligtvis rör det sig om en sammantagen effekt av parasiter, sjukdomar, ett förändrat landskap och en ökad användning av kemiska bekämpningsmedel.
Tack till: Professor Dave Goulson, University of Sussex.
