Gifter och igenväxning hotar många arter

Jordbrukslandskapet är en av Sveriges artrikaste landskapstyper men på flera platser riskerar många växter och djur att försvinna. Igenväxning och kemiska bekämpningsmedel är några av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Här förklarar vi hur.

Hot ett: Igenväxning

I dagens storskaliga jordbrukslandskap ryms inte lika många små stenrösen, slingrande bäckar, åkerholmar och gärdesgårdar som förr – allt det som tidigare var boplats åt en mångfald av växter, djur och insekter. Det finns inte heller plats för den slåttrade ängen med en mångfald av blommor och i takt med att allt fler kor betar på åkern, eller inte betar alls, växer även naturbetesmarkerna igen.

Minskade ängar och betesmarker

Ängar och naturbetesmarker kan innehålla så många som 40-50 arter per kvadratmeter. Markerna är dessutom klimatsmarta eftersom de binder koldioxid. Naturbetesmarker och ängar är värdefulla för alla, även oss människor. De är betydelsefulla för friluftsliv och här finns ofta våra kulturmiljöer. Markerna ger också foder till djuren utan vare sig jordbearbetning, sådd eller gödsling, och fodret skördas direkt av betande djur utan användning av dieselslukande maskiner. Här kan du läsa mer om nyttan med betande djur.

Under de senaste 100 åren har betesmarkerna kraftigt minskat och av ängarna finns bara små fragment kvar. Och fortfarande går utvecklingen åt fel håll. När Artdatabanken listar hotade arter i Sverige anges igenväxning vara orsaken till att cirka 1 300 arter hotas. Forskarna är eniga om att den minskade mångfalden är ett av mänsklighetens största hot.

Hälften så många fjärilar på 100 år

Fjärilar är ett exempel på en grupp insekter som har det extra svårt. Forskning visar att fjärilar i delar av södra Sverige minskat med 50 procent de senaste 100 åren. Ungefär två tredjedelar av fjärilarna är beroende av gräsmarker för både boplatser och mat och betesmarker är särskilt viktiga. I takt med att dessa marker minskar, minskar också möjligheten för fjärilar att överleva. Apollofjärilen och svartfläckig blåvinge är exempel på fjärilar som riskerar att dö ut om inte situationen förändras.

Ett annat exempel på en art som drabbas av igenväxningen är orkidén flugblomster. Flugblomster är fridlyst och finns i välskötta gräsmarker. Deras blommor ser ut som steklar och blommans doft liknar den som vissa stekelhonor avger för att locka till sig hanar. Utseendet och doften lockar till sig stekelhanar som försöker para sig med dem, på så vis blir de pollinerade.

Hot två: Kemiska bekämpningsmedel

Det är svårt att veta exakt hur den biologiska mångfalden påverkas av kemiska bekämpningsmedel med tanke på hur jordbruket samtidigt förändrats på andra sätt. Det vi vet är att gifterna i bekämpningsmedel påverkar livet vid och på fältet på olika sätt. Följderna kan vara direkt dödande, störa djurens fortplantning eller beteende och indirekt påverka tillgången på föda för insekter och fålglar.

Bekämpningsmedel som arsenik, kvicksilver, DDT och organiska fosforföreningar används inte längre, men slog tidigare hårt mot många fåglar och pollinerande insekter. Effekterna av de här preparaten var tydliga och lätta att bevisa och till sist förbjöds många preparat.

Dagens kemiska bekämpningsmedel har ofta en mer indirekt verkan vilket gör att det är svårare att ha koll på effekterna. Men de kan även direkt påverka arter som är släkt med den växt eller det djur som ska bekämpas. Vilda växter kan till exempel dödas av ogräsmedel och fler insekter än det skadedjur som var målet kan slås ut.

Vår rapport visar att oekologiska åkrar besprutas allt oftare. Detta trots att det funnits politiska mål för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ända sedan 80-talet.

Ogräsmedel skapar matbrist

Men de flesta effekter är indirekta. Fåglar, humlor, bin och andra pollinatörer hotas när tillgången på föda minskar eller försvinner i samma takt som insekter och ogräs bekämpas. På samma sätt kan växterna påverkas negativt när de pollinerande insekterna bekämpas med insektsmedel. Det blir en ond cirkel. Samtidigt är kunskapen dålig kring hur bekämpningsmedel påverkar miljön i samband med att de bryts ner. Få ämnen har någon som helst information kring ämnets giftighet för olika organismer efter nedbrytning och lika lite information finns kring hur ämnet sprids.

Inom jordbruket används ofta flera olika bekämpningsmedel samtidigt. Medan vår kunskap är baserad på ett ämne i taget och hur bekämpningsmedlen beter sig i laboratorium. I verkligheten kan flera kemikalier samverka så att effekten blir större, i bästa fall motverkar de varandra. Det gör resultaten svåra att översätta till naturens komplexa miljö.

Fågelsång som tystnar

Fågelbeståndet på den franska landsbygden har minskar med en tredjedel, visar en ny studie. När insekterna minskar drastiskt försvinner födan för fåglarna. Forskarna bakom studien menar att situationen är katastrofal och pekar tydligt på den allt med intensiva användningen av bekämpningsmedel som orsaken. Två exempel på hotade arter är sånglärka och törnsångare, och de minskar även i Sverige.

Samma negativa trend syns enligt forskarna över hela Europa. I Naturvårdsverkets uppföljning av miljömålen är fåglar i jordbrukslandskapet särskilt drabbade och år 2016 uppmättes de lägsta siffrorna någonsin.

Nervgift till bina

Bekämpningsmedel med neonikotinoider är akut giftigt för bin och andra pollinerare. Neonikotinoider fungerar som nervgifter och har samma effekt på insekter som nikotin, därav namnet. De introducerades inom jordbruket i Europa i mitten på 1990-talet och blev snabbt populära. Men ganska snart slog biodlare larm om hög dödlighet bland bin och sedan dess har flera studier visat att gifterna är en viktig orsak till kraftig av bin i Europa och Nordamerika.

En ny rapport från EFSA visar att all utomhusanvändning av neonikotinoider utsätter pollinerare för risker och är en trolig förklaring till att antalet pollinerare minskar kraftigt.

2013 införde EU restriktioner mot användningen de tre giftigaste preparaten och sedan dess har användningen av dessa halverats i Sverige. Men fortfarande används andra neonikotinoider i odling av:

-gurka
-tomat
-prydnadsväxter i växthus
-sockerbetor
-potatis
-oljeväxter

Sveriges politiker måste ta ställning för naturen

Just nu pågår en diskussion inom EU kring att förbjuda de tre preparaten från all utomhusanvändning. Sveriges regering har varit förtegen om hur man ser på frågan.

Naturskyddsföreningen tycker det är rimligt att regeringen är tydlig med sin politik och samtidigt driver på EU för gemensamma regler som gynnar pollinerare. Andra länder som Frankrike har sedan länge tydligt och officiellt förordat ett förbud mot preparaten. Det är dags att Sveriges politiker tar ställning för naturen!

Bli medlem – välj naturen

Inför valet 2018 påverkar vi politiker att prioritera miljöfrågorna. Bli medlem och stöd vårt arbete. Det är dags att välja naturen!