Faktaunderlag – om klimatet

Här hittar du en text från klimatforskare och länkar till Naturskyddsföreningens skolfaktablad om klimat.

Vetenskapligt baserad kunskap är en bra grund att stå på för att skapa konstruktiva och demokratiska samtal i klassrummet. Men vetenskap är inte det enda som spelar roll: värderingar, känslor, makt, ansvar och tilltro till vetenskap, teknik, politik och varandra är exempel på andra viktiga faktorer som påverkar vad vi tycker och tänker i klimatfrågan.

Fossila bränslen

Dagens utsläpp av koldioxid kommer framförallt från förbränning av fossila bränslen såsom kol, olja och gas. Sedan början av den industriella revolutionen har koncentration av växthusgaser i atmosfären ökat kraftigt, från ca 280 till enligt NASA (2020) i skrivande stund 413 ppm (parts per million), och ökningen fortsätter idag i hög takt. Högre halter av växthusgaser i atmosfären bidrar till en förstärkt växthuseffekt genom att bromsa utgående värmestrålning. Det har lett till att medeltemperaturen på jorden de senaste hundra åren har ökat med 0,8-1,0 °C (IPCC, 2019). I Sverige är motsvarande siffra nästan 2 °C (SMHI, 2020a). 

Vad olika förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären resulterar i för det globala klimatsystemet är inte helt klarlagt, eftersom det globala klimatsystemet är ytterst komplext och det finns många osäkra faktorer. En osäker faktor är t ex värdet på den så kallade klimatkänsligheten, som beskriver den medeltemperaturökning en fördubbling av koncentrationen av koldioxid förväntas leda till (Pachauri, 2014). Värdet på klimatkänsligheten bedöms med minst 66% sannolikhet ligga i spannet 1,5-4,5 grader, men kan alltså även ligga lägre eller högre.

Vad görs åt klimatförändringarna?

Genom Parisavtalet finns ett globalt politiskt mål att begränsa uppvärmningen till max 2 °C, och helst under 1,5 °C. Eftersom olika växthusgaser påverkar klimatet under olika lång tid innebär det att det finns en viss begränsad mängd växthusgaser som kan släppas ut framöver, en så kallad utsläppsbudget. För att nå 1,5 °C-målet (alternativt 2 °C-målet) krävs utsläppsminskningar på ca 50% (alternativt 25%) till år 2030 för de utsläpp som vi människor orsakar, relativt utsläppsnivån år 2019. Om de globala utsläppen följer “business-as-usual” förväntas den globala medeltemperaturen öka med 3,7-4,8 °C vid slutet av århundradet.

Vad kan vi då göra för att hålla oss inom den utsläppsbudget som finns? På övergripande nivå kan vi skilja mellan politiska, tekniska och livsstilsrelaterade åtgärder. Livsstilsförändringar handlar t ex om att äta mer vegetariskt, och att konsumera och flyga mindre. På politisk nivå handlar det om att få till stånd nationella och internationella överenskommelser för att begränsa utsläppen, men också om att använda styrmedel såsom skatter, subventioner och förbud för att skynda på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Till exempel kan nämnas att den tyska staten initialt gav kraftiga subventioner till tyska producenter av solel (så kallade inmatningstariffer), vilket bidrog till sänkta kostnader för solceller och till en gynnsam teknikutveckling som ytterligare sänkte kostnaderna. Genom den teknikutvecklingen är förnyelsebar elproduktion nu lönsam i stora delar av världen (Kåberger, 2018).

På det tekniska planet handlar det om att utveckla och övergå till tekniker med lägre klimatpåverkan. Klimatvänliga tekniker finns redan i princip alla sektorer såsom energi, transport, industri, jordbruk, skogsbruk, etc, men omställningen går inte så fort som önskat. Regeringens initiativ Fossilfritt Sverige arbetar för att Sverige ska bli fritt från fossila bränslen, och har tagit fram färdplaner för hur svenska verksamheter kan minska sina utsläpp och samtidigt bibehålla sin konkurrenskraft (Fossilfritt Sverige, 2020). 

Flera svar

Klimatet kan ses som en fråga som ställer människors förmåga och våra demokratiska samhällen på sin spets. Genomgripande förändringar på system- och livsstilsnivå krävs för att nå uppsatta klimatmål. Vissa menar att en sådana omställning behöver föregås av och samspela med förändringar i våra ekonomiska system. Samma personer brukar framhålla att marknadens mekanismer inte förmår hantera långsiktiga utmaningar och att kontinuerlig ekonomisk tillväxt ofrånkomligen kommer att leda till ökade utsläpp och högre tryck på naturresurserna. Andra menar att ekonomisk tillväxt och en omställning till ett hållbart samhälle kan gå hand i hand, och att marknadsekonomi gör det möjligt för oss som konsumenter att efterfråga hållbar produktion av varor och tjänster. Frågar man ekonomerna som forskar om styrmedel så är svaret entydigt – det behövs ett heltäckande och tillräckligt högt pris på utsläpp av växthusgaser (Hassler et al., 2020).

Vetenskapligt grundad fakta om klimatet

FN:s klimatpanel IPCC är den främsta och säkraste källan till vetenskapligt grundad fakta om klimatet. IPCC:s främsta uppgift är att regelbundet sammanställa den sammanlagda forskningslitteraturen om klimatsystemet, klimatförändringarnas potentiella konsekvenser, och vad som kan göras för att hantera eller bromsa klimatförändringarna. Det är ett omfattande  internationellt samarbete med tusentals forskare från hela världen som genomförs så transparent det bara går. Hundratusentals expertkommentarer i IPCC:s rapporter hanteras helt öppet, vilket innebär att vem som helst kan ta del av de diskussioner som forskarna för, sinsemellan. Sammanfattningarna i rapporterna godkänns av representanter från i princip alla världens länder. 

Klimatforskare använder en lång rad olika vetenskapliga metoder för att studera klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser, däribland beräkningstunga klimatmodeller, temperaturserier baserat på studier av trädringar och iskärnor, och modeller för teknisk utveckling och populationstillväxt. Trots olika ansatser när det gäller metoder, teorier och vilka datakällor som används, råder det idag en stor enighet bland världens klimatforskare kring att klimatet förändras och att det beror på mänskliga aktiviteter. 

Konsekvenser för djur och natur

Det finns också stor kunskap om vilka konsekvenser olika temperaturökningar kan få för djur, natur och människor, lokalt och global, och på kort såväl som lång sikt. Varmare klimat förväntas bland annat att leda till en lång rad olika (framförallt negativa) konsekvenser. Havsnivåhöjningar sker redan och kommer att fortsätta ske under lång tid framöver, och vi kommer med största sannolikhet att få uppleva allt mer extremt väder, t ex fler dagar med värmebölja. Ett varmare klimat innebär även ett stort hot mot den biologiska mångfalden och livsmedelssäkerheten, samt större risk för irreversibla effekter. Hur stora skadorna blir beror inte minst på den beredskap och kapacitet som finns att hantera det som sker. Det är dock troligt att klimatförändringarna kommer att slå hårdast mot de delar i världen vars befolkning är bland de fattigaste och mest sårbara.

Utdrag ur: "Klimatet – en ödesfråga där fakta, värderingar och känslor möts". Av: Erik Sterner, Maria Nordborg, Dennis Olsson, Joakim Ferring, Johan Holmén. Kapitlet ingår i en antologi med titeln ”Känsliga frågor, nödvändiga samtal” (Studentlitteratur 2021), som även tar upp andra kontroversiella och känsliga teman såsom genus, migration, populism och religion.

Länkar till Naturskyddsföreningens faktablad om klimat:

Bli först att gilla!

Relaterat innehåll