Faktablad: Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen

Energifallet

Faktablad: Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen

All energi som vi människor använder har en miljöpåverkan som bör vägas mot nyttan.

All energi som vi människor använder har en miljöpåverkan som bör vägas mot nyttan den ger. En hållbar el- och värmeproduktion ska tillgodose våra behov utan att ta slut eller förstöra jorden, varken idag eller på sikt.

Ett av de största miljöhoten är klimatförändringarna, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Globalt är världens energianvändning den enskilt största källan till växthusgasutsläpp, 26 procent av världens utsläpp kommer från produktion av el och värme. Beroende på vilken energikälla som används påverkas miljön på olika sätt.

Förnybar energi har låg klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Förnybara energikällor tar heller inte slut eftersom de tillförs ny energi från solen hela tiden. Nackdelarna är att kraftverken ofta tar upp mycket plats, vilket kan påverka den lokala miljön. Dessutom krävs det resurser för att tillverka dem.

Vattenkraften påverkar växt- och djurlivet i och kring de vattendrag som byggs ut, bland annat genom att vattendragen torrläggas vissa sträckor, vilket bland annat gör att fisk inte kan passera fritt, och stora områden läggs under vatten. När ny vattenkraft byggs krävs stora arealer för vattenmagasinen (dammarna), där vattnet samlas upp. På platsen som läggs under vatten kan växthusgasen metan läcka ut ur marken.

Vindkraften kan upplevas störande på landskapsbilden och vissa människor reagerar på att den låter. Vindkraft tar också plats, vilket ibland leder till att biologiskt värdefulla skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Om vindkraften placeras fel kan den också störa eller ha ihjäl fåglar och fladdermöss.

Produktion av biobränslen kan medföra att skogsbruket blir mer intensivt, med allt snabbare avverkningstakt, som gör att skogar förvandlas till plantager med monokultur (endast en art), i ännu högre grad än idag. Den biologiska mångfalden i skogen kommer då utarmas ännu mer. I andra länder huggs skogar ner i högre takt än de växer upp igen. Odling av biobränsle kan också bidra till att bekämpningsmedel och konstgödsel sprids i naturen. Dessutom påverkas ekosystemen när näringsämnen försvinner ur skogen genom att material som annars skulle ha förmultnat i naturen och blivit till ny näring bränns upp i kraftverk istället. Biobränsle konkurrerar i viss mån också om mark med exempelvis matproduktion.

Fossila bränslen, som stenkol och olja, har lagrats i marken under mycket lång tid, av växter och djur som levde för miljontals år sedan. De fossila bränslena återbildas mycket långsammare än vi använder dem, vilket innebär att de kommer att ta slut om vi fortsätter använda dem i samma takt som nu. Ändå är det största problemet med fossila bränslen inte att de kommer att ta slut, utan att det finns mer kvar i marken än vad som kan släppas ut utan att orsaka stora klimatförändringar. Fossila bränslen ger även andra utsläpp som inte är bra för miljön och människors hälsa.

Energi från kärnkraftverk släpper inte ut så mycket växthusgaser, men är ändå inte ett hållbart alternativ eftersom ämnet uran som används i kärnkraftverken bara finns i begränsad mängd och så småningom kommer att ta slut. Uranbrytning är dessutom skadligt för miljön och människors hälsa. Sverige importerar uranet från länder långt borta, där konsekvenserna av uranbrytningen ofta drabbar människor som har små möjligheter att påverka.

Även om kärnkraftverken omgärdas av stora säkerhetssystem finns dessutom ständigt en risk för olyckor med förödande konsekvenser som följd. Ett exempel är olyckan i Fukushima i Japan som inträffade 2011. Det finns heller inte någon färdig lösning för att lagra det mycket farliga kärnavfallet, som måste förvaras säkert i minst 100 000 år.

Solenergi påverkar framförallt miljön vid tillverkningen av solfångare och solceller, eftersom det krävs både energi och material. Förnybara energislag har dock möjlighet att bli hållbara, om de placeras på rätt plats, byggs av så hållbara material som möjligt och inte används i för stor utsträckning.

Hållbar energianvändning?

Eftersom olika energislag påverkar miljön på olika sätt är det viktigt att ta hänsyn till hela kedjan från vaggan till graven: allt ifrån produktion av utrustning som behövs, transporter, byggnation, driftsfas till vad som händer när utrustningen tjänat ut och blivit avfall. Detta brukar kallas att ha ett livscykelperspektiv.

För att summera: Bara förnybar energi kan bli hållbar eftersom den återbildas, men all förnybar energi är inte hållbar. Hållbar energianvändning innebär två saker samtidigt: både minska vår energianvändning och använda energi från förnybara källor, med så lite miljöpåverkan som möjligt.

Så tycker Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningens klimatmål innebär att vi människor inte kan fortsätta använda fossila bränslen, eftersom de släpper ut mycket växthusgaser. Energikällorna måste också vara långsiktigt hållbara och inte komma från resurser som tar slut (till exempel olja och uran). Därför tycker Naturskyddsföreningen att energin i framtiden måste komma från 100 procent förnybara energikällor i hela världen. Och att dessa förnybara energikällor måste användas på ett sätt som påverkar den lokala miljön så lite som möjligt. Läs mer i vår klimatpolicy

> Till alla Naturskyddsföreningen i skolans faktablad