Nu anmäler vi regeringens klimathaveri 

Regeringen monterar ner stora delar av Sveriges klimatarbete med ökad klimatpåverkan som följd. Regeringen har bland annat gjort kraftiga nedskärningar av klimatanslagen i miljöbudgeten, stoppat en lång rad stora vindkraftsverksprojekt, sänkt skatten på bensin och diesel, stoppat reformeringen av reseavdragen och fasar ut flygskatten. Listan är längre än så. Nu kan vi också se att Sveriges klimatpåverkan ökar för första gången på många år.

Som tur är har EU lagstiftning på klimatområdet. I centrum står de klimatplaner som varje land måste lämna in till EU. I dessa nationella energi- och klimatplaner (NEKP) ska länderna lägga fast sin del i de gemensamma åtagandena och berätta hur de ska göra för att nå dit.

Det har regeringen helt enkelt inte gjort. Den svenska energi- och klimatplanen innehåller en lång rad brister – och bortförklaringar till varför inte målen nås. Därför ser vi oss tvungna att anmäla saken till EU-kommissionen. Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna menar att det rör sig om en rad klara överträdelser av EU:s klimatregelverk.

I regeringens nationella klimat- och energiplan (NEKP), som lämnades in i juni 2024, framgår att Sverige missar alla av EU:s siffersatta klimatmål:

Utsläppsminskningar. Sveriges EU-mål om 50 procents utsläppsminskning 2030 inom ESR-sektorn (trafik och andra utsläppskällor som inte idag omfattas av utsläppshandel) uppnås inte.

Kolinlagring i skog och mark. Sverige klarar inte sina åtaganden när det gäller kolsänkor (LULUCF). Avståndet till målet 2030 är cirka 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen.

Förnybar energi. Sverige klarar inte att uppnå 76 procent andel förnybar energi till 2030.

Energieffektivisering. Sverige klarar inte energieffektiviseringsmålet på 296 TWh.

Det vi har gjort kallas på EU-språk att anmäla ett överträdelseärende. Vi anmäler regeringens klimatplan och vill att det ska leda till att Sverige tvingas införa bättre klimatpolitik. Historiskt sett har EU-kommissionens överträdelseärenden varit viktiga för genomförandet av en rad viktiga miljöregelverk i EU. Flera av dem har inletts efter anmälningar från enskilda och organisationer.

Naturskyddsföreningen har länge försökt få regeringen på bättre tankar i klimatpolitiken, utan resultat. Vi hoppas nu att EU-kommissionen ska tala Sverige och andra EU-länder som sinkar klimatomställningen tillrätta. Om regeringen ändå inte ändrar kurs kan kommissionen inleda ett överträdelseärende och i förlängningen dra Sverige inför EU-domstolen.

Det kan i sin tur leda till att Sverige döms till höga bötesbelopp. Det kan i slutändan handla om miljontals kronor. 2013 dömdes Sverige till böter på grund av brott mot IED-direktivet, som reglerar föroreningar från industri.

Det är oklart, men vi förväntar oss att kommissionen skyndar på. Detta eftersom både klimatpolitiken och faktumet att EU:s medlemsländer ska följa lagarna står högt på den nya kommissionens prioritetslista.

Kommissionen måste göra några saker innan de kan dra ett medlemsland inför EU-domstolen. De måste först utfärda en så kallad formell underrättelse, som medlemslandet ska svara på, och sedan ett så kallat motiverat yttrande, som också ska besvaras. Allt detta kan ta tid. Allt som allt har EU- kommissionen upp till 12 månader på sig att bedöma våra klagomål och besluta om ett formellt överträdelseförfarande ska inledas. Vi driver på för snabba åtgärder för att hålla regeringarna ansvariga – håll utkik! 

Vår anmälan är en del av ett samarbete där flera miljöorganisationer, bl.a i Frankrike och Tyskland, anmäler bristerna i sina respektive länders klimat- och energiplaner. Insatsen samordnas av Climate Action Network (CAN) Europe.

EU-samarbetet bygger på att medlemsländerna gör sin del av det gemensamma arbetet, och att inget land åker snålskjuts. Hade det accepterats så skulle det inte ha blivit så mycket med EU:s gemensamma inre marknad eller fria rörlighet.

NEKP (Nationella energi- och klimatplaner) tas fram av varje EU-land och beskriver hur de ska uppfylla sina klimat- och energimål till 2030. De här planerna är inte bara byråkratiska formaliteter eller rapportverktyg. Planerna bestämmer hur länderna ska minska utsläppen, fasa ut fossila bränslen och införa förnybar energi under det här årtiondet. 

Genast ordna stora och snabba utsläppsminskningar. Det handlar om en lång rad åtgärder på olika nivåer, bland annat öka kolsänkorna och storsatsningar[1] på energieffektivisering, lagring och flexibilitet. Vi måste avskaffa fossila subventioner. Vi behöver också systemförändringar i bland annat skattesystem och andra viktiga grundläggande samhällsmekanismer för en rättvis klimatomställning.