Odla med torv – så påverkar det klimatet
Nästan all planteringsjord som går att köpa i butiker innehåller stora mängder torv som tagit tusentals år att bilda. När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut. Men det finns sätt att odla utan torv.
Torv är bra på att lagra fukt och gör jorden luftig. Därför är det en populär ingrediens i den jord som går att köpa i butik. Faktum är att en påse köpt jord nästan alltid innehåller mestadels torv, och plantor, växter, örter med mera som köps hem har med stor sannolikhet också drivits upp i torvjord. Problemet med torv är att stora mängder växthusgaser frigörs när våtmarker dräneras för att kunna bryta torv, och när den sedan bryts ner i trädgårdslandet.
Vad är torv?
Torv är material som bildats långsamt – under tusentals år – i våtmarker. Torven bildas av växtmaterial som inte bryts ner fullständigt på grund av de fuktiga miljöerna. Torv lagrar stora mängder kol som frigörs när den torrläggs och bryts och bidrar då till stora växthusgasutsläpp.
Utdikning ger lika stora utsläpp som från bilar
När våtmark eller torvmark dikas ut syresätts torven och börjar brytas ner. Processen leder till stora utsläpp av växthusgaser. Utsläpp från utdikade våtmarker står idag för 25 procent av Sveriges totala klimatutsläpp. Det är lika mycket som Sveriges hela personbilsanvändning.
Det var främst under 1800- och 1900-talet som man torrlade stora arealer våtmark, ofta för att skapa jordbruksmark eller för att öka produktionen i skogen. Idag har nästan en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit och 75 procent av våtmarkerna nedanför fjällen är påverkade.
Var kommer torven i jordpåsarna ifrån?
Den torv som tas i Sverige kommer från redan dränerade våtmarker. Det är bättre än om den skulle tas från orörda våtmarker, men bidrar fortfarande till stora utsläpp.
Torvskörd i Sverige kräver särskilda tillstånd med krav på återvätning som efterbehandling på avslutade torvtäkter. Men om vi ska klara våra klimatmål behöver torven förbli orörd och våtmarkerna återvätas för att förhindra ytterligare utsläpp.
Vilka är alternativen till torv?
- Det kortaste svaret på ett klimat- och miljösmart alternativ till torv är att blanda sin egen planteringsjord och jordförbättringsmaterial med komposteringsmaterial från det egna hushållet och trädgården. Nedanför hittar du en beskrivning på hur du blandar din egen jord.??
- Just nu pågår forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kring odling av vitmossa som bland annat fungerar som bra substitut till torv i odling.??
- Om du vill köpa torvfri jord – leta efter torvfri återvunnen jord där torven har ersatts med träfibrer (kolla innehållsförteckningen!). Ibland ersätts torven med kokosfiber som måste tvättas med stora mängder vatten och transporteras långt. Kokosfiber är därför inte ett klimatsmart alternativ till torv.???
Tips! Så odlar du utan torv – blanda din egen jord
Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur tipsar om hur du kan blanda din egen såjord – utan att använda torv. Här är receptet på såjord:
- En tredjedel sandblandad jord. Om du inte har sand i jorden där du bor behöver du blanda i lite.
- En tredjedel lövkompost, som fått ligga ett år så att löven är helt nerbrutna.
- En tredjedel grön trädgårdskompost, till exempel gräsklipp.
När plantorna blir några centimeter höga behöver du tillsätta gödsel (till exempel gödsel från djur, kökskompost eller köpt ekologisk gödsel).
Täck jorden med växtmaterial som tex löv eller gräsklipp för att hålla fukten i marken och samtidigt tillsätta näring till jorden.
Så tycker Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningens anser att inga nya tillstånd för utdikning av torvmark ska ges och att redan utdikade marker bör återvätas. Genom så kallad återvätning, det vill säga att ställa utdikade torvmarker under vatten, förhindras nerbrytningen av torven och utsläppen minskar.
Återvätning av våtmarker pågår delvis redan, men det går för långsamt. Trots att alla utdikade torvmarker är inte lämpade för återvätning finns det stor potential att få ner Sveriges utsläpp relativt effektivt genom återvätning.
