Palmolja – allt du behöver veta

Många produkter som vi använder varje dag innehåller palmolja. Men den omfattande produktionen av palmolja har i många fall förödande konsekvenser för miljö och människor.

Vad är palmolja? 

Palmolja utvinns ur oljepalmen. Oljepalmen producerar stora klasar av frukt som kan väga över 20 kilo och kan skördas när som helst på året. Två olika sorters olja kan utvinnas: Palmolja som pressas ur oljepalmens fruktkött och palmkärnolja från den innersta delen av fruktkärnorna. De presskakor som blir kvar efter att olja och fett tagits tas till vara på kan användas som djurfoder.   

Oljepalmen trivs bäst i fuktigt och tropiskt klimat i ett bälte runt ekvatorn och kommer ursprungligen från Västafrika. Idag står Indonesien och Malaysia tillsammans för 85 procent av den globala mängden palmolja som produceras. Produktionen har även spridit sig till andra länder. I Asien är Thailand en annan viktig producent. I Afrika växer produktionen bland annat i Nigeria, Liberia, Gabon och Kamerun. Honduras, Colombia, Peru och Brasilien är länder i Latinamerika där palmoljeproduktion förekommer. 

Har palmolja alltid varit så populärt? 

Palmolja är ingen ny råvara och har länge varit en viktig pelare i många länders ekonomier. Redan på 1400-talet använde bönder i Västafrika vilda oljepalmer från regnskogen för att göra tvål och maträtter. Med portugisernas intåg i Afrika blev oljan så småningom en viktig handelsvara för europeiska kolonialmakterna. 1907 fick världens idag största palmoljekonsument, Unilever, mark i de brittiska kolonierna i Västafrika för att producera palmolja till sina tvålfabriker.  Kolonialiseringen gjorde också att oljepalmen hittade till nya platser i världen. I slutet av 1800-talet tog Nederländerna och England med sig oljepalmen till Indonesien och Malaysia vilket blev startskottet för den storskaliga produktion av palmolja som än idag är en viktig exportvara för både Indonesien och Malaysia. 

Palmolja, Plantage, Deforestation, Avskogning, Exploatering, Indonesien, Palm oil
Här har skogen huggits ner för att göra plats för ett palmoljeplantage i Indonesien.

I och med debatten om transfetter och hälsa fick palmoljan ett stort globalt uppsving. Industriell upphettning av olika matfetter, så kallad härdning, är ett sätt att få fettet att bli hårdare och ge produkterna rätt sprödhet (kex), fasthet (bröd) eller smältpunkt (chokladöverdrag). Men härdat fett har visat sig vara dåligt för vår hälsa eftersom det ökar risken för flera sjukdomar. Palmoljan som redan är i fast form i rumstemperatur blev därför en eftertraktad och hälsosammare ersättare av tidigare använda fetter. 

Palmoljeproduktionen är också en viktig inkomst för många småproducenter. I dag står småproducenter för cirka 40 procent av produktionen av palmolja. En del av dem är oberoende och bestämmer själva över sin oljepalmsproduktion. Men de flesta av småproducenterna är bundna att leverera till storbolagen vilket innebär att de inte har någon större valfrihet eller något inflytande över sin produktion. Bondens ekonomi har blivit sådan att för palmoljefrukterna som säljs ska mat köpas för pengarna. Detta är såklart mycket riskabelt och slår prognosen för oljepalmsskörden fel eller efterfrågan fluktuerar kan det slå hårt mot den enskilde bonden.  

Vilka produkter innehåller palmolja? 

Palmolja har många eftertraktade egenskaper och används därför i väldigt många varor, som kakor, godis, choklad, popcorn för mikron, tvål, smink, färdiglagade livsmedel och i biobränslen. Sedan december 2014 måste alla EU-länder ange vilket vegetabiliskt fett och vilken vegetabilisk olja som livsmedlet innehåller. I och med det blir det lättare att se vilka livsmedelsprodukter som innehåller palmolja. I kosmetika och hygienprodukter är det ofta derivat av palmolja och har därför specifika namn. 

Varför är palmolja dåligt? 

Vår konsumtion av palmolja fortsätter att öka över hela världen och bidrar till stora miljö- och människorättsproblem i de länder där den produceras. I och med att efterfrågan på biodrivmedel ökat är nästan hälften av EU:s import av palmolja öronmärkt för biodiesel. 

Bakom de landskapsförändrande plantagerna, som lämnar efter sig en grön öken där inga andra grödor än oljepalmen kan växa, döljer sig skövling av regnskog med stora förluster av unika och oersättliga naturvärden, torvmarker som utdikas till plantager och jordbruksmark som läggs om till oljepalmsplantager.   

Orangutang, Borneo, Tropisk skog, regnskog
Orangutang är ett av de djur som hotas när regnskogen på Borneo avverkas för att ge plats åt palmoljeplantagaer.

Människor hamnar i kläm och riskerar att förlora sin jordbruksmark. I dag minskar produktionen av mat i till exempel Indonesien på grund av att allt mer palmolja produceras på jordbruksmark. De riskerar även att förlora tillgången till gemensam skogsmark som har stor betydelse på så många sätt: För mat – inte bara jakt eller fiske utan också det stora utbudet av frukt, nötter, svamp och grönsaker som är en del av den dagliga kosten. Skogar ger även naturgummi och rotting – viktiga material för vidareförädling.  

Tillgången på mark är många gånger orsaken till både konflikter och övergrepp mot urfolk och lokalsamhällen. Brott mot mänskliga rättigheter är inte ovanligt. Avskogning, markkonflikter, undanträngning av jordbruksproduktion och undermåliga arbetsförhållanden är bara några av de problem som plantagerna brottas med. 

Palmolja i biodiesel – bra eller dåligt? 

Jakten på nya och mer klimatvänliga råvaror än fossilt har ökat efterfrågan på palmolja. Palmolja och Palm Oil Fatty Acid (PFAD), en biprodukt vid framställningen av palmolja, är vanliga råvaror i biodiesel men forskning visar att palmolja kan ha så mycket som tre gånger så stor klimatpåverkan som fossila bränslen. 

PFAD klassades tidigare som en restprodukt vid framställning av palmolja och fick därför både skattelättnader och inga krav på spårbarhet annat än till fabriken där den uppkom. Men det finns redan en marknad för PFAD eftersom den används flitigt i både tvål och i djurfoder. När PFAD istället används i biodiesel resulterar det i att efterfrågan på palmolja och andra vegetabiliska oljor ökar för att ersätta PFAD där det tidigare användes. Så totalt sett riskerar palmoljeanvändningen att öka och klimatfördelarna minska.  

Utöver förändrad markanvändning som ger ökade utsläpp av växthusgaser till atmosfären, avskogning och utdikning av torvmarker för att plantera oljepalmer resulterar den ökade efterfrågan i stor förlust av biologisk mångfald och ökad risk för skogsbränder och bränder i de torrlagda torvmarkerna. Det är därför svårt att se att palmolja kan ses som ett bra alternativ till fossila bränslen. 

Fossila bränslen ska fasas ut men inte ersättas med produkter som är lika dåliga eller ännu sämre för klimatet. Regeringen har lagt ett förslag som både innebär att reduktionsplikten, det procentuella växthusgasutsläppet från drivmedel, ska minskas fram till 2030 med 28 procent för bensin och 66 procent för diesel. Samtidigt föreslås palmolja förbjudas från 1 januari 2022, med undantag för viss certifierad palmolja med bevisat låg risk för indirekta växthusgasutsläpp. Efter remissrundan förväntas en proposition från regeringen till riksdagen under våren 2021.  

Vad innebär ekologisk palmolja? 

Den ekologiska palmoljan står i dag för enbart 0,2 procent av den totala produktionen. Ekologisk palmolja produceras bland annat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. En del arealer av den storskaliga oljepalmsproduktionen i Latinamerika odlas ekologiskt. Vinsten är ekologisk produktion men odlingarna resulterar i andra förluster på grund av plantagernas storskalighet samt det faktum att marken kan ha varit beskogad precis innan den blev oljepalmplantage. Därför är KRAV-märkt bäst eftersom KRAV har kriterier för tidigare markanvändning där avskogning inte får ske för att direkt efter att anlägga en ekologisk oljepalmsodling.  

Certifierad palmolja – fungerar det? 

RSPO-märkningen, Roundtable on Sustainable Palm Oil, är ett svar på den kritik som växte fram runt om i världen när det blev känt hur palmoljan produceras. RSPO togs fram av palmoljeproducenter, miljö- och sociala organisationer, återförsäljare, investerare och banker. 

Riau, Indonesia, Palmolja, Plantage, Indonesien
Certifierad palmolja kan fortfarande vara en källa för avskogning.

I november 2018 skärptes kriterierna ytterligare, inte minst för att åtgärda den befogade kritiken rörande avskogningsproblematiken. De nya kriterierna är skarpare, men det finns till exempel fortfarande utrymme för viss avskogning. I tillägg är efterlevnaden alarmerande bristfällig vilket underminerar trovärdigheten för certifieringen, läs mer i rapporten Who Watches the Watchmen? 2

Det faktum att det rör plantager, i många fall landskapsomdanande och med en enda gröda i form av oljepalmen, gör att produktionen inte bör definieras som ”hållbar” trots certifiering, utan snarare som ”mer ansvarsfull”, givet att man följer principer och kriterierna.  

Nu diskuteras bindande lagstiftning på EU-nivå för att säkra att företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöaspekter för varor som når den europeiska marknaden. Istället för frivilliga certifieringar är förslaget en bindande lagstiftning för vad man kallar Human Rights Due Diligence, HRDD. Det innebär att företag måste ta ansvar för produktionen genom hela värdekedjan och göra riskbedömningar. De ska också kunna hållas ansvariga och bli ersättningsskyldiga om något brott skulle uppstå – idag är det ofta drabbade lokalsamhällen som måste bevisa övergrepp.   

Hur kan jag påverka som konsument? 

Det kan vara svårt att veta om den palmolja som finns i det läppstift eller det kex som du vill köpa leder till avskogning eller brott mot mänskliga rättigheter. Ett bra sätt att påverka så att produktionen av palmolja blir bättre är att ställa frågor till butiken och direkt till företagen som tillverkar produkterna som innehåller palmolja. 

Fråga i butiken: 

  • Varifrån kommer palmoljan? 
  • Är palmoljan ansvarsfullt producerad (för detta räcker inte enbart RSPO-certifieringen)? 
  • Säljer butiken produkter med ekologisk palmolja? 

Sätt press på företagen som använder palmolja i sina produkter 

  • Kräv att företaget använder ansvarsfull palmolja som är avskogningsfri, inte leder till utdikning av torvmarker eller leder till brott mot mänskliga rättigheter. 

Tanka gärna grönt men palmoljefritt 

  • Fråga efter palmoljefri biodiesel när du tankar. 

Hur kan produktionen av palmolja förbättras? 

Naturskyddsföreningen rekommenderar livsmedelsproducenter och tillverkare av produkter som innehåller palmolja att: 

  • Ställa höga krav på hur produktionen, till exempel genom spårbarhet hela vägen tillbaka till produktionsområdet; 
  • Kräva att det genom hela leverantörskedjan finns system på plats som garanterar uppföljning och kontroller utöver certifieringens egen.  

Vi jobbar för att påverka företag att ersätta palmoljan med andra fetter istället för palmolja men med lika höga krav på produktionen vad det gäller miljökrav och sociala krav. Förbrukningen av palmolja behöver minskas, därför viktigt att man inte öppnar upp för nya användningsområden. 

Naturskyddsföreningen arbetar även för att småproducenter ska få större inflytande över sin produktion och möjlighet att odla fler sorters grödor och på det viset bli självständiga och mindre beroende av storbolagen. 

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Gillas av 7