Fem myter om kärnkraften

Kärnkraften har gjort comeback i miljö- och klimatdebatten. Ett laddat ämne som ofta leder till heta diskussioner. Men allt som sägs om kärnkraften är inte sant – här punkterar vi några av de mest förekommande kärnkraftsmyterna.

Foto:

Sofia Runarsdotter

1. "FN:s klimatpanel IPCC förespråkar kärnkraft"

Nej, det här är ett vanligt förekommande missförstånd. Det hela handlar om en feltolkning av IPCC:s stora klimatrapport ”Global Warming 1.5 Degrees Celsius” (den så kallade 1,5-graders rapporten, mer om den kan du läsa här). Rapporten släpptes hösten 2018 och i den refererar IPCC till redan publicerade scenarier för ett energisystem som håller oss under 1,5 graders uppvärmning. IPCC tar inte ställning till vilka tekniker som behövs, utan presenterar endast forskningsläget. 

Eftersom kärnkraften ingår i dagens globala elmix är det naturligt att kärnkraft också finns med i scenarierna. De 90 scenarier som är förenliga med högst 1,5 graders uppvärmning omfattar både scenarier där kärnkraften ökar och där den minskar. Kärnkraften ökar allra mest i de scenarier som IPCC själva säger kan försvåra genomförandet av vissa av FN:s globala hållbarhetsmål. 

Källa: IPCC, 2018. Special report: Global Warming of 1,5 C.

2. "Utan kärnkraft får vi elbrist i Sverige"

Nej, det stämmer inte. Kärnkraften står idag för ungefär 40 procent  av Sveriges elproduktion, och om samtliga kärnkraftsreaktorer skulle stängas av imorgon skulle det självklart uppstå stora problem. Därför är det viktigt att vi förbereder omställningen i god tid och genomför avvecklingen successivt. Sverige har unikt goda förutsättningar för ett helt förnybart elsystem, genom vår tillgång på vattenkraft och goda vindlägen. För att ställa om till ett helt förnybart elsystem behöver flera saker ske parallellt:

  • Vi behöver kraftigt bygga ut den förnybara elproduktionen, framför allt vindkraft och solel, för att komplettera existerande vattenkraft och biobaserad kraftvärme.
  • Vi behöver också energieffektivisera. Idag har Sverige tionde högst elförbrukning per person i världen, så det finns goda möjligheter att minska energiförbrukningen.
  • Det kommer också behövas investeringar i elnäten, där det redan idag finns kapacitetsbrist som förhindrar anslutning av både nya bostadsområden och vindkraftsparker.
  • Vi kommer också behöva förändra vårt sätt att använda elen. Idag anpassar vi hela tiden produktionen efter förbrukningen, men i framtiden kommer även det motsatta krävas. Det här kan ske genom efterfrågeflexibilitet, smartare användning av elbilar, produktion av vätgas som används i industrin eller storskaliga batterier.

Källor: CIA, 2019. The World FactbookEnergimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem. 

3."Kärnkraft är billigare än förnybart"

Nej. Det här är en gammal myt som överlevt trots att det var länge sedan den var sann. Priserna för förnybar elproduktion har gått ner kraftigt den senaste tiden medan kärnkraft istället har stigit i pris. Ny kärnkraft beräknas kosta 50-110 öre/kWh globalt, men de senaste exemplen på ny kärnkraft i EU kostar så mycket som 1 kr/kWh. Detta kan jämföras med landbaserad vindkraft som kan byggas i Sverige för 34 öre/kWh. 

Just nu finns inga politiska hinder mot att vare sig livstidsförlänga gamla kärnkraftverk i Sverige eller att bygga nya. Den pågående nedläggningen sker på marknadsmässiga grunder – kärnkraft är helt enkelt inte konkurrenskraftig på den svenska marknaden. 

Mer om hur vi undviker effektbrist i ett helt förnybart energisystem kan du läsa i Naturskyddsföreningens rapport.

Källor: ETI, 2018. The ETI Nuclear Cost Drivers Report; Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem.

4. "Avfallsfrågan är löst"

Stämmer tyvärr inte heller. Trots att kärnkraft har använts över 40 år i Sverige är avfallsfrågan fortfarande olöst. Andra länder saknar också tillfredsställande lösningar på hur kärnavfallet ska hanteras och många väntar på att Sverige ska leverera lösningar eftersom det just nu pågår en juridisk process om hur svenskt kärnavfall ska hanteras. Men mark- och miljödomstolen har kritiserat den metod som Svensk kärnbränslehantering (SKB) föreslagit. Metoden går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar omslutna av bentonitlera, kapslarna ska sedan slutförvaras 500 meter under marken. Forskning som framkommit i samband med den juridiska processen visar dock att det inte går att utesluta att sprickbildning uppstår i kapslarna. Mark- och miljödomstolen kunde därför inte godkänna metoden och frågan ligger nu på regeringens bord.

Källa: Mark- och miljödomstolen, 2018. Yttrande om slutförvar för kärnbränsle och kärnavfall.

5. "Om vi avvecklar kärnkraften blir vi beroende av fossila bränslen"

Nej, så enkelt är det  inte. I Sverige skulle vi kunna klara oss på helt förnybara bränslen, men eftersom vi är en del av den europeiska elmarknaden påverkar vår export och import hur mycket fossila bränslen som används också i andra länder. Genom att bygga ut framför allt vindkraft skulle Sverige kunna exportera lika mycket el som idag även utan kärnkraft. Däremot skulle både exporten och importen variera mer. Det skulle uppstå fler tillfällen med överskott, då vi skulle kunna exportera ännu mer el än idag, liksom fler tillfällen med underskott, då vi skulle behöva importera el. I nuläget har Sverige en nettoexport på runt 10 procent, vilket betyder att vi exporterar 10 procent mer än vi importerar. Med dagens utbyggnadstakt där vindkraft ökar med drygt 4,5 TWh per år, vilket motsvarar en halv kärnkraftsreaktor, är en lika hög nettoexport möjlig utan kärnkraft redan inom ett drygt decennium.

Den övervägande delen av handeln sker inom Norden, och den största importören av svensk el är Finland. En av anledningarna till att Finland importerar så mycket el är den enorma förseningen av kärnkraftsreaktorn Olkilouto 3.

Elmarknaden är prisstyrd och export sker i regel från länder med låga elpriser till länder med högre. Eftersom svenska elpriser är låga importerar vi relativt sällan el från Europa. Importen från Tyskland sker idag huvudsakligen under sommarmånaderna när det finns god tillgång på billig tysk solel. Trots nedläggning av flera svenska kärnkraftsreaktorer har inte den svenska nettoexporten minskat nämnvärt under det senaste årtiondet. 

Källa: Energimyndigheten, 2019. Energiläget i siffror

För dig som vill läsa ännu mer om kärnkraftsfrågan: missa inte våra frågor och svar. 

Ge en julgåva för klimatet!

välj att ge bort en julklapp till klimatet i år! Din gåva behövs mer än nånsin. Ett fint julgåvokort ingår!