Ämnen: Bi, Ge, Ke, Fy, Sh, Tk
Tid: Ca 1 lektion.
Målet med lektionen är att eleverna lär sig om sambanden mellan kolets långa och korta kretslopp och mänsklig påverkan på dessa. Lektionen tar också upp människans påverkan på klimatet och naturen, lokalt och globalt.
Faktabladet som hör till lektionen inleds med en repetition av fotosyntes och cellandning och en förklaring av fossila bränslen. Texten fortsätter med att förklara de olika delarna av illustrationen.
Lektionen är lämplig för samarbete mellan SO och NO men går även att använda i ett enskilt ämne. Se läroplanskopplingar i länkarna ovan.
Material
- Illustration 1: Kolets kretslopp och människans påverkan (utan molekyler)
- Illustration 2: Kolets kretslopp och människans påverkan
- Ark med molekyler
- Saxar till alla (om ni vill)
- Gröna och svarta pennor
- Häftmassa eller tejp, alternativt magneter
Faktablad för inläsning:
Kolets kretslopp och människans påverkan
Förberedelse
- Ge eleverna i läxa att ha läst igenom faktabladet i förväg
- Skriv ut illustrationen 1 i färg, ett exemplar per grupp
- Skriv ut några ark med molekyler
- Ta fram gröna och svarta tuschpennor, häftmassa och saxar
Genomförande
Visa illustration nummer 1 på storskärm, den utan synliga molekyler. Ta hjälp av eleverna att gå igenom bilden bit för bit. De som lyssnar kan börja klippa ut molekyler från sina ark under tiden. Ha faktabladet Kolets kretslopp och människans påverkan tillgängligt som stöd för att svara på frågor om vad som händer på bilden. Bryt efter en stund.
Dela in i grupper med fyra elever i varje och dela ut så att varje grupp har ett exemplar av illustration 1 (utan molekyler). Varje grupp behöver också en svart och en grön penna.
Låt eleverna diskutera och skriva ut det ni gått igenom på sina bilder, t.ex. den kemiska formeln, vilka händelser som bidrar till utsläpp av koldioxid och metan och var på bilden som koldioxid fångas in. Använd svarta pennor för utsläpp och gröna för upptag. Bryt efter lämplig stund.
Be eleverna komma fram gruppvis och ta med illustrationen som de har skrivit på som stöd. Be dem även ta med en grön och två gråsvarta molekyler. Låt gruppen sätta upp molekylerna med häftmassa på storskärmen och motivera placeringarna för resten av klassen.
När alla grupper har satt upp sina molekyler kan ni titta på illustration nr 2 (med molekyler) och jämföra placeringarna. Ge tid för diskussion och frågor och låt de elever som vill sätta upp fler molekyler.
Repetion för att befästa kunskaperna:
Ge grupperna i läxa att fördjupa sig i varsin del av illustrationen. Utgå från faktabladet som hör till lektionen, men låt även eleverna söka på nätet, samt läsa igenom några av Naturskyddsföreningens övriga faktablad (se länklista nedan). Ge även grupperna i uppgift att formulera en diskussionsfråga till klassen baserat på den del av illustrationen som gruppen ska berätta om.
Låt grupperna presentera i helklass nästa lektion. Besluta tillsammans om ni ska ta alla diskussionsfrågor på slutet eller efter varje presentation.
Här hittar ni Naturskyddsföreningens alla faktablad.
Fördjupande läsning
Tips!
Använd verktyget Panorama för att få syn på hur stor del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser som olika sektorer i samhället står för. Verktyget har tagits fram av Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten och ger även förslag på hur de olika sektorernas klimatpåverkan kan minskas.
