Frågor och svar om klimatförändringarna

Klimatdiskussioner dyker upp allt oftare. Frågan kan dyka upp där du minst anar det – på fester, middagar och i kaffepauser. Samtidigt debatteras nya forskningsrapporter i media, och politiker pratar om utsläppstrender och klimatanpassning. Men ämnet är svårt, och allt som sägs om klimatet stämmer inte. Här svarar vi på några av de frågor som kan dyka upp när ämnet diskuteras.

1. Det pratas ofta om sommaren 2018. Visst, den var extremt varm, men väder och klimat är ju inte samma sak? Hur kan vi veta att den sommarens hetta beror på klimatförändringarna?

Svar: Det stämmer att det är svårt att säga om en specifik väderhändelse är en direkt följd av klimatförändringarna. Men forskarna är rörande överens om att extrema väderhändelser kommer att bli vanligare i takt med klimatförändringarna, må det vara extrem hetta, extrema skyfall eller kraftigt ökade stormar. Ett varmare klimat är mer instabilt och kan ge olika konsekvenser i olika delar av världen. 

Men forskarna kan faktiskt slå fast att torkan och hettan under sommaren 2018 berodde på klimatförändringarna. Vädret här på norra halvklotet styrs till stor del av de så kallade jetströmmarna, starka vindar som rör sig i en cirkel runt jorden cirka 10 kilometer upp i atmosfären. Jetströmmarna bildas när kall luft från Arktis och varm luft från ekvatorn möts, vilket de gör ovanför vår del av jordklotet. Den globala uppvärmningen sker just nu snabbare i Arktis än någon annanstans på jorden, vilket gör att luften över Arktis är mycket varmare än den brukade vara. Temperaturskillnaden mellan luften från Arktis och luften från ekvatorn är därför inte lika stor längre. Detta har fått jetströmmen att sakta ner. Det i sig har gjort att ett högtryck har blivit ”fast” över halva jordklotet i princip hela sommaren 2018, och har gett oss extrem hetta och torka som följd. Mer om det här kan du läsa här.

2. Finns det fler exempel på hur extremväder så tydligt kan kopplas till klimatförändringarna? 

Svar: Ja det finns flera, den senaste tiden har vi till exempel sett:

  • Orkanen Dorian, som drabbade Bahamas och Florida 2019. Dorian var den kraftigaste form av storm som finns (klass 5). Risken för att klass-5 orkaner ska bildas har ökat väsentligt de senaste fyrtio åren. Statistiskt borde en sådan orkan endast uppkomma över Atlanten ungefär en gång vart femte år, Men de senaste fyra åren har fem stycken bildats. Det är uppvärmningen av havet som orsakar kraftigare orkaner – en följd av en högre medeltemperatur. 
  • Under sommaren 2019 rasade hundratals bränder i Sibirien och Alaska, områden som inte direkt är kända för hetta och skogsbränder. Men medeltemperaturerna i både Sibirien och Alaska har ökat kraftigt de senaste åren, vilket lett till att permafrosten smält. Som en följd av det har jorden torkat ut, och torv exponerats. Den torra jorden och torven fattar enkelt eld vid till exempel blixtnedslag, vilket vi såg prov på sommaren 2019. De här bränderna spred sig snabbt vidare på grund av starka vindar. Bränderna har i sin tur gjort att enorma mängder koldioxid som tidigare varit bunden i träden släppts ut. Forskare menar att detta är ett exempel på den typ av “feedback-loopar” vi kan vänta oss i ett varmare klimat.

3. Jag har hört att uppvärmningen har stannat av?

Svar: Nej, det har den inte. Det är däremot så att atmosfären borde ha värmts upp ännu snabbare givet hur mycket växthusgaser som människan har släppt ut.  Att uppvärmningen inte gått ännu snabbare beror snarare på haven än på felberäkningar. De har nämligen tagit upp en stor del av del av den koldioxid som har släppts ut. Haven har alltså hjälpt atmosfären att inte värmas upp så snabbt som den annars skulle göra . Däremot har haven då blivit varmare istället, vilket redan idag får förödande konsekvenser i form av försurning, utdöende av arter och stigande havsnivåer. Dessa effekter kommer bara att bli värre ju större uppvärmningen blir.

Det är naturligt att det går olika snabbt i olika perioder eftersom klimatet också påverkas av andra faktorer än utsläpp av växthusgaser. Den långvariga trenden pekar dessvärre stadigt uppåt. Det slås nya värmerekord varje år och varje månad.

4. Hur kan det komma sig att effekterna sägs bli så stora, medan vi knappt märker av dem i Sverige?

Svar: De värsta effekterna av klimatförändringarna har hittills inte synts i Sverige, utan på andra sidan jorden. Områden som är naturligt varma och torra har blivit ännu varmare och torrare, områden som ofta drabbas av svåra stormar och översvämningar har drabbats av ännu värre extremväder. Värst effekter syns i låginkomstländer, till stor del på grund av att samhället i dessa länder ofta är dåligt rustat för att stå emot stora påfrestningar. Torkan på Afrikas horn hotar miljontals människors livsmedelsförsörjning och åter miljontals har drabbats av ovanligt kraftiga översvämningar i Sydasien. Och det kommer att bli rejält mycket värre om vi inte minskar utsläppen snabbt.  Det är just det här begreppet klimat(o)rättvisa handlar om: de som har bidragit minst till att påverka klimatet är de som tyvärr drabbas hårdast. 

Sverige påverkas också, men av olika anledningar har vi ännu inte drabbats lika hårt som andra delar av världen. Till exempel har havsytan globalt stigit 20 centimeter sedan 1890, men den pågående landhöjningen som sker i Norden sedan istiden gör att det inte märks nämnvärt just här. Som beskrivs ovan (under fråga 1) har dock den extrema hettan sommaren 2018, med efterföljande torka och skogsbränder visat tydligt att inget land kommer skonas från klimatförändringarnas konsekvenser.

 5. Jag har hört att det är mer kostnadseffektivt att satsa på att göra utsläppsminskningar i andra länder än i Sverige. Om det går att göra billigare klimatinvesteringar i andra länder får man väl mer utsläppsminskningar för pengarna? 

Svar: Det hade ju varit bekvämt om det fungerade så, men så enkelt är det inte. Klimatforskningen är tydlig med att vi behöver minska alla utsläpp till nära noll för att nå våra mål, det räcker inte med att minska de lättaste.Om de konsumtionsbaserade utsläppen räknas in har Sverige fortfarande mycket höga utsläpp, och vi har ett stort arbete framför oss för att ställa om vårt transportsystem, vår industri, vårt jordbruk och så vidare. Vi står minst sagt inför ett gigantiskt omställningsarbete. För att vi ska lyckas genomföra det innan det blir för sent går det inte att skjuta några åtgärder på framtiden. Självklart har ett rikt land som Sverige ett ansvar att hjälpa också låginkomstländer med klimatomställningen, men det ersätter inte vårt ansvar att också minska Sveriges utsläpp. Såväl Sveriges, EU:s och FN:s klimatkonventions klimatmål betonar att alla länder måste minska sina utsläpp – det gäller också Sverige. 

Att prata om kostnadseffektivitet när det kommer till klimatåtgärder är dessutom problematiskt, eftersom det handlar om ett långsiktigt arbete vars effekter ofta inte räknas med i de klimatekonomiska modellerna. Ofta tar de här modellerna inte hänsyn varken till vad det kostar att inte vidta åtgärder eller värdet av andra nyttor som klimatåtgärderna medför. Dessutom glöms ofta tidsperspektivet bort. När det handlar om klimatåtgärder behövs det ett långt tidsperspektiv för att synliggöra ”kostnader och vinster” – men många gånger ser modellerna till en för kort period. På grund av det här blir det ofta helt missvisande när kostnadseffektivitet räknas ut i de klimatekonomiska modellerna. 

Här kan du läsa mer om det.

6. Det gör väl ingen skillnad om vi här i Norden slutar köra bil, det stora hotet är att utvecklingsländer som Kina och Indien släpper ut så mycket ?

Svar: Det är en missuppfattning att det är den ökande välfärden i låg- och medelinkomstländer som är det stora klimatproblemet. Klimatförändringarna beror mest av allt på att vi i den rikare delen av världen har släppt ut stora mängder växthusgaser de senaste hundra åren, och att vi fortsätter leva långt över vad som är hållbart. Till exempel så ”exporterar” vi mycket av våra utsläpp genom vår ökade konsumtion. Tröjan du köper är troligtvis tillverkad i till exempel Kina eller Bangladesh, vilket gör att utsläppen ökar där till följd av att du köpt tröjan. Det allra viktigaste är därför att vi ställer om och minskar utsläppen, både inom Sveriges gränser och genom att ändra våra konsumtionsmönster.

Här kan du läsa mer om de konsumtionsbaserade utsläppen.

När miljarder människor vill ha samma ohållbara livsstil som har etablerats i vår del av världen så innebär det dock ett potentiellt jätteproblem. Det bästa vi kan göra för att avvärja det problemet är att börja med att ställa om till ett hållbart samhälle själva, samtidigt som vi delar med oss av både goda idéer, teknik och pengar för att resten av världen ska kunna följa efter.

7. Sverige är ju redan bäst i klassen på smarta klimatlösningar, ska vi verkligen behöva göra mer?

Svar: Sverige har gjort mycket bra, men vi är långt ifrån ett hållbart föredöme.

Vi var bland de första i världen med en koldioxidskatt, vi har nästan helt fasat ut fossila bränslen från uppvärmning och får mer än hälften av vår elektricitet från förnybara källor. Det har gjort att utsläppen inom Sveriges gränser, de så kallade produktionsbaserade utsläppen, minskar.

Men om hela världen levde som vi svenskar skulle klimat- och miljöproblemen vara ofantligt mycket större. Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är omkring 10 ton koldioxidekvivalenter per år, om vår konsumtion räknas in. En långsiktigt hållbar nivå ligger på max ett ton.

 8. Vi lägger krutet på fel saker. Den viktigaste miljöfrågan är att lösa fattigdomen i världen.

Svar: Fattigdomsbekämpning och klimatåtgärder står inte i konflikt med varandra, tvärtom går det inte att lösa det ena utan det andra. Global uppvärmning drabbar de fattigaste allra mest, och riskerar att öka fattigdomen ytterligare. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna måste ta hänsyn till fattigdomsbekämpningen, trygga tillgången till mat och vatten och se till att öka jämlikheten, förse hela jordens befolkning med tillgång till förnybar energi och hållbar infrastruktur.

9. Problemet är väl att vi är för många människor? Det är en fråga som få vågar lyfta!

Svar: En växande befolkning en del av utmaningen. Ju fler vi blir desto mer ökar behovet av energi, mat, bostäder och annat som orsakar miljöpåverkan. Samtidigt är befolkningsökningen ett tecken på något positivt – att barnadödligheten minskar och allt fler människor får leva längre.

Befolkningsökningen är störst bland de allra fattigaste, men de släpper ut minst. Den fattigaste hälften av jordens befolkning står för endast tio procent av utsläppen, medan de rikaste tio procenten står för 49 procent av utsläppen. Vi måste alltså minska våra utsläpp samtidigt som det behövs åtgärder för att öka jämlikheten och minska fattigdomen.

10. Eftersom vi behöver minska utsläppen drastiskt, då är väl kärnkraft det enda som kan lösa problemet åt oss?

Svar: Nej, det är det inte. Att bygga ut kärnkraften är inte önskvärt varken ur ett energisystemperspektiv eller ett klimatperspektiv, då det är en ohållbar energikälla på så många sätt.

Läs mer om kärnkraften och dess konsekvenser för miljön och ekonomin här. 

11. Det spelar väl ingen roll vad lilla jag gör? Politikerna lyssnar ändå inte, det är omöjligt att vända utvecklingen och påverka politiken.

Svar: Visst måste vi vara väldigt många som gör samma sak för att våra klimatsmarta vardagsval ska ge någon effekt. Men underskatta inte vikten av förebilder. Den första i bostadsområdet som sätter upp solceller på taket får snart efterföljare och de som provar din nya elcykel kanske snart ställer bilen och börjar cykla till jobbet. Drar du ner på din köttkonsumtion kanske fler i din närhet följer efter.

2014 satte Naturskyddsföreningen som mål att verka för en kraftfull klimatpolitik med nära nollutsläpp till 2030. Nu finns en klimatlag som sju av riksdagens partier står bakom. Klimatlagen bestämmer att utsläppen ska nå nära noll till 2045. Dessutom finns nu ett mål i energiöverenskommelsen om 100 procent förnybar el till 2040, en överenskommelse som har en bred politisk majoritet bakom sig. 

Det här är frågor som Naturskyddsförningen varit med och drivit tillsammans med andra miljöorganisationer. Så visst går det att få politikerna att lyssna, men det är lättare om man gör det tillsammans!  När politikerna är långsamma behövs aktiva och medvetna medborgare. En viss svensk tjej vi namn Greta Thunberg har visat att en enda människa kan göra mycket stor skillnad. Så tänk vad vi alla skulle kunna åstadkomma om vi jobbade tillsammans?

12. Men är folk verkligen redo för en omfattande samhällsförändring? Tänk bara på alla som klagat över den pyttelåga flygskatten. 

Nu var i och för sig 70 procent för en flygskatt, men det är ofta en högljudd, negativ minoritet som hörs när åtgärder för klimatet diskuteras. Men visst är det så att många människor har en tendens att motsätta sig förändring. Många hatade till exempel rökförbudet, cykelhjälmarna och trängselavgiften i Stockholm – i dag känns de helt naturliga. Barnaga och homofobi var norm för ett par generationer sedan.

Vi är vanedjur, men vi vänjer oss snabbt. Ett klimatsmart Sverige innebär ju inte bara dyrare flyg, utan också billigare, bättre och punktligare tåg. Det innebär inte bara dyrare bilåkning i innerstäderna, utan också billigare kollektivtrafik och bättre cykelbanor – vilket gör att det finns utrymme för de som verkligen måste åka bil, till exempel många på landsbygden. Det innebär också att äta mer vegetariskt, shoppa mindre skräp och dela mer på resurser – något som många redan gör idag. 

Det är riktigt stora förändringar av hela samhället som krävs. Men i takt med att effekten av klimatförändringarna blir allt tydligare ser vi också att krafterna som verkar för stora förändringar blir allt starkare. Så ge inte upp, utan var med och dra ditt strå till stacken! Det är så vi blir den kritiska massan som gör omställningen möjlig.

Tillhör du den lilla grupp som inte tror på forskningen, eller har du en sådan person i din närhet? Läs gärna nedanstående: 

13. Vädret har väl alltid förändrats, den här sommaren huttrade jag och förra sommaren svettades jag ihjäl?

Svar: Väder och klimat är inte samma sak. Vädret varierar från dag till dag och år till år, medan klimatet varierar över decennier.

Men faktum är att sedan temperaturmätningarna startade 1880 har samtliga av de tio varmaste åren inträffat efter 1998. Hela 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001, och mellan 2014 och 2017 har faktiskt nya värmerekord slagits varje år. Den otroligt varma sommaren 2018 tyder dessutom på att värmerekord kommer att slås också det här året.

Varmare medeltemperatur på jorden kan samtidigt betyda att det blir kallare på vissa platser. När exempelvis havsisen vid polerna smälter kan havets strömmar förändras. Det kan betyda att det blir kallare på vissa håll, även om jordens klimat totalt sett blir varmare. Samtidigt kan det betyda att vissa platser får mer nederbörd än tidigare vissa delar av året. 

Än så länge har medeltemperaturen i Sverige ökat snabbare än det globala genomsnittet. Sommaren 2018 har vi fått erfara konsekvenserna av detta i form av hetta och torka, men också i form av extrema skyfall då det väl regnat, vilket beror på att varm luft kan bära mer fukt än kall luft. 

14. Kan man lita på klimatforskarna? Massmedia har visat att de redovisat resultat som varit fel.

Svar: Det har funnits misstag i de rapporter som tas fram av FN:s klimatpanel, de mer än 800 forskare som på uppdrag av FN ger politikerna underlag. Det är inte så konstigt, eftersom forskningsmaterialet från hela världen är gigantiskt, tiotusentals forskningsrapporter som ska analyseras och sammanställas.

Därför har forskare vid Stanforduniversitetet i USA noga granskat 1372 klimatforskare och deras forskning. Resultatet publicerades 2010, slutsatsen blev att 97–98 procent av de mest ansedda klimatforskarna står bakom IPCCs huvudbudskap om hur människan påverkar jordens klimat. I en studie 2017 analyserades över 1100 klimatrapporter av forskare från Lunds universitet – inga bevis på partisk rapportering hittades.

 15. Även om det blir varmare, kan vi verkligen veta att det är människans fel?

Kort svar: Ja, tyvärr. Visst vore det skönt om vi människor inte hade något ansvar för problemet. Men det har vi.

Jättelångt svar: Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. Ju mer koldioxid i atmosfären desto varmare blir det på jorden, ett samband som varit känt ända sedan den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius beskrev fenomenet i slutet av 1800-talet.

Sedan industrialiseringen när vi människor började använda fossila bränslen har utsläppen av koldioxid ökat stadigt för varje år. Mänskligheten har alltså gått från ett nollutsläpp av koldioxid till att släppa ut nästan 40 miljarder ton koldioxid varje år. Utsläppen mäts och redovisas av FN.

De ökade utsläppen av koldioxid har lett till att koncentrationen i atmosfären ökat från 280 ppm till strax över 400 ppm sedan industrialiseringen. Andelen koldioxid i atmosfären mäts kontinuerligt av forskare i olika delar av världen. Och precis som Arrhenius räknade ut så kan forskarna i dag se sambandet mellan temperaturökningar och halten av koldioxid i atmosfären.

Människors utsläpp av koldioxid är inte det enda som påverkar klimatet. Solen har betydelse, liksom vulkaner och naturliga skogsbränder. Men enbart de naturliga faktorerna kan inte förklara de uppmätta temperaturökningarna.

När alla naturliga variationer tas med i beräkningen tillsammans med mänsklig påverkan så framträder ett tydligt samband mellan utsläppen, koldioxidhalten i atmosfären och jordens temperatur. Det är därför FN:s stora klimatpanel IPCC, som samlar världens klimatforskare, nu säger att människans påverkan på klimatet är säker och extremt farlig.

Ge en julgåva för klimatet!

välj att ge bort en julklapp till klimatet i år! Din gåva behövs mer än nånsin. Ett fint julgåvokort ingår!