Frågor och svar om klimatförändringarna

Ökar extremvädret i Sverige och världen? Hur hänger väder och klimat ihop? Gör det någon skillnad om vi slutar flyga, äta kött och köra bil? Klimatförändringar och global uppvärmning är svårt och allt som sägs stämmer inte. Här svarar vi på dina frågor.

Här svarar vi på frågor om klimatförändringar.

1. Hur kan ni veta att sommarens hetta beror på klimatförändringar? 

Det är skillnad på väder och klimat. Vädret varierar från dag till dag och år till år, medan klimatet varierar över decennier. 

Forskarna är dock rörande överens om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringarna, må det vara extrem hetta, extrema skyfall eller kraftigt ökade stormar. Ett varmare klimat är mer instabilt och kan ge olika konsekvenser i olika delar av världen. 

Och forskarna kan slå fast att torkan och hettan under sommaren 2018 berodde på klimatförändringarna. Anledningen till hettan 2018 berodde på att jetströmmarna saktade ner, eftersom luften i Arktis var mycket varmare än den brukar vara, på grund av just klimatförändringen.  

Sedan temperaturmätningarna startade 1880 har samtliga av de tio varmaste åren inträffat efter 1998. Hela 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001, och mellan 2014 och 2018 har nya rekord slagits varje år. Och nu spås rekordet slås igen och 2020 att bli det varmaste året någonsin. Hittills i år har flera temperaturrekord redan satts och maj månad var globalt den varmaste maj sedan temperaturmätningarna började.   

Än så länge har medeltemperaturen i Sverige ökat snabbare än det globala genomsnittet. Sommaren 2018 har vi fått erfara konsekvenserna av detta i form av hetta och torka, men också i form av extrema skyfall då det väl regnat, vilket beror på att varm luft kan bära mer fukt än kall luft. 

2. Är extremväder vanligare nu för tiden?  

Ja, det är vanligare med extremväder nu för tiden, må det vara extrem hetta, extrema skyfall eller extrema stormar.  

Det finns många exempel på extremväder som tydligt kan kopplas till klimatförändringarna.  

Ett exempel är antalet riktigt starka orkaner, som nu är mer förekommande än förr. Det är uppvärmningen av havet som orsakar kraftigare orkaner. Redan 2013 konstaterades en ”väsentlig & observerbar” ökning av de kraftigaste orkanerna (kategori 4 & 5) sedan 1975. Den observerade ökningen är 30% ökning per °C global uppvärmning. Och ökningen verkar eskalera. Statistiskt borde risken för en klass 5 orkan endast vara 20%/år. Men de senaste 4 åren har fem klass 5 orkaner bildats över Atlanten.  

Exempel på händelser som beror på extremväder är bränderna i Australien och Sibirien i år, Orkanen Dorian 2019, som drabbade Bahamas och Florida och alla de hundratals bränder som rasade i Sibirien och Alaska 2019.  

Och ju mer den globala medeltemperaturen ökar, desto fler människor kommer att utsättas för extremväder. IPCC (FNs klimatpanel) slår i sin specialrapport om 1,5 graders uppvärmning fast att vid 1,5 graders global uppvärmning kommer 14% av jordens befolkning att utsättas för extrem hetta minst en gång vart femte år. Vid 2 graders global uppvärmning är samma siffra 37%.  

3. Beror skogsbränder på klimatförändringarna?  

Klimatförändringarna ökar risken för skogsbränder. Extremt väder med hetta och torka är just sådana förhållanden som gynnar bränder. Läs mer om kopplingen skogsbränder och klimatförändringar här.

4. Har inte uppvärmningen stannat av nu med Corona-pandemin? 

Nej, uppvärmningen har inte stannat av. Tvärt om så har vi sett rekordhöga halter av koldioxid i atmosfären under 2020.  

Det som har hänt är att utsläppen tillfälligt har minskat på många håll i världen, framförallt på grund av minskad produktion av konsumtionsvaror och minskat resande/transporter. Men på många håll runt om i världen ökar utsläppen igen i och med att länder öppnar upp, i vissa fall ökar utsläppen mycket snabbt. 

Tillfälligt minskade utsläpp räcker inte för att uppvärmningen ska stanna av, det är viktigt att komma ihåg. Det som spelar roll för klimatet är den totala mängden växthusgaser som finns i atmosfären, och så länge vi släpper ut över huvud taget så kommer den halten att öka och uppvärmningen fortsätta. För att uppvärmningen ska stanna av måste utsläppen ner till noll mycket snabbt (ska vi klara 1,5-gradersmålet absolut senast 2050 globalt och senast 2030 i Sverige) och vi måste också ta bort koldioxid ur atmosfären. Med dagens utsläppstakt (oavsett tillfälliga dippar i utsläppskurvan) är vi på väg mot 1,5 grader och riskerar passera den gränsen redan 2030.  

En tillfällig minskning under coronapandemin kommer alltså dessvärre inte att gynna klimatet alls om det är så att utsläppen fortsätter som vanligt efter att restriktionerna lyfts och ekonomier öppnar upp igen. För att något positivt ska komma ur detta är det helt avgörande att utsläppskurvan fortsätter brant nedåt mot noll också efter att ekonomierna startar igång. För att så ska ske krävs det att politikerna satsar de medel som syftar till att återhämta ekonomin på sådant som har nollutsläpp och samtidigt INTE på sådant som låser in oss i fortsatta utsläpp (tex byggen och utbyggnad av motorvägar och flygplatser).  

5. Även om det blir varmare, kan vi verkligen veta att det är människans fel?

Kort svar: Ja, tyvärr. Visst vore det skönt om vi människor inte hade något ansvar för problemet. Men det har vi.

Jättelångt svar: Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. Ju mer koldioxid i atmosfären desto varmare blir det på jorden, ett samband som varit känt ända sedan den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius beskrev fenomenet i slutet av 1800-talet.

Sedan industrialiseringen när vi människor började använda fossila bränslen har utsläppen av koldioxid ökat stadigt för varje år. Mänskligheten har alltså gått från ett nollutsläpp av koldioxid till att släppa ut nästan 40 miljarder ton koldioxid varje år. Utsläppen mäts och redovisas av FN.

De ökade utsläppen av koldioxid har lett till att koncentrationen i atmosfären ökat från 280 ppm till strax över 400 ppm sedan industrialiseringen. Andelen koldioxid i atmosfären mäts kontinuerligt av forskare i olika delar av världen. Och precis som Arrhenius räknade ut så kan forskarna i dag se sambandet mellan temperaturökningar och halten av koldioxid i atmosfären.

Människors utsläpp av koldioxid är inte det enda som påverkar klimatet. Solen har betydelse, liksom vulkaner och naturliga skogsbränder. Men enbart de naturliga faktorerna kan inte förklara de uppmätta temperaturökningarna.

När alla naturliga variationer tas med i beräkningen tillsammans med mänsklig påverkan så framträder ett tydligt samband mellan utsläppen, koldioxidhalten i atmosfären och jordens temperatur. Det är därför FN:s stora klimatpanel IPCC, som samlar världens klimatforskare, nu säger att människans påverkan på klimatet är säker och extremt farlig.

 6. Jag har hört att det är mer kostnadseffektivt att satsa på att göra utsläppsminskningar i andra länder än i Sverige. Om det går att göra billigare klimatinvesteringar i andra länder får man väl mer utsläppsminskningar för pengarna? 

Svar: Det hade ju varit bekvämt om det fungerade så, men så enkelt är det inte. Klimatforskningen är tydlig med att vi behöver minska alla utsläpp till nära noll för att nå våra mål, det räcker inte med att minska de lättaste.Om de konsumtionsbaserade utsläppen räknas in har Sverige fortfarande mycket höga utsläpp, och vi har ett stort arbete framför oss för att ställa om vårt transportsystem, vår industri, vårt jordbruk och så vidare. Vi står minst sagt inför ett gigantiskt omställningsarbete. För att vi ska lyckas genomföra det innan det blir för sent går det inte att skjuta några åtgärder på framtiden. Självklart har ett rikt land som Sverige ett ansvar att hjälpa också låginkomstländer med klimatomställningen, men det ersätter inte vårt ansvar att också minska Sveriges utsläpp. Såväl Sveriges, EU:s och FN:s klimatkonventions klimatmål betonar att alla länder måste minska sina utsläpp – det gäller också Sverige. 

Att prata om kostnadseffektivitet när det kommer till klimatåtgärder är dessutom problematiskt, eftersom det handlar om ett långsiktigt arbete vars effekter ofta inte räknas med i de klimatekonomiska modellerna. Ofta tar de här modellerna inte hänsyn varken till vad det kostar att inte vidta åtgärder eller värdet av andra nyttor som klimatåtgärderna medför. Dessutom glöms ofta tidsperspektivet bort. När det handlar om klimatåtgärder behövs det ett långt tidsperspektiv för att synliggöra ”kostnader och vinster” – men många gånger ser modellerna till en för kort period. På grund av det här blir det ofta helt missvisande när kostnadseffektivitet räknas ut i de klimatekonomiska modellerna. 

Här kan du läsa mer om det.

7. Det gör väl ingen skillnad om vi här i Norden slutar köra bil, det stora hotet är att utvecklingsländer som Kina och Indien släpper ut så mycket ?

Svar: Det är en missuppfattning att det är den ökande välfärden i låg- och medelinkomstländer som är det stora klimatproblemet. Klimatförändringarna beror mest av allt på att vi i den rikare delen av världen har släppt ut stora mängder växthusgaser de senaste hundra åren, och att vi fortsätter leva långt över vad som är hållbart. Till exempel så ”exporterar” vi mycket av våra utsläpp genom vår ökade konsumtion. Tröjan du köper är troligtvis tillverkad i till exempel Kina eller Bangladesh, vilket gör att utsläppen ökar där till följd av att du köpt tröjan. Det allra viktigaste är därför att vi ställer om och minskar utsläppen, både inom Sveriges gränser och genom att ändra våra konsumtionsmönster.

Här kan du läsa mer om de konsumtionsbaserade utsläppen.

När miljarder människor vill ha samma ohållbara livsstil som har etablerats i vår del av världen så innebär det dock ett potentiellt jätteproblem. Det bästa vi kan göra för att avvärja det problemet är att börja med att ställa om till ett hållbart samhälle själva, samtidigt som vi delar med oss av både goda idéer, teknik och pengar för att resten av världen ska kunna följa efter.

8. Sverige är ju redan bäst i klassen på smarta klimatlösningar, ska vi verkligen behöva göra mer?

Svar: Sverige har gjort mycket bra, men vi är långt ifrån ett hållbart föredöme.

Vi var bland de första i världen med en koldioxidskatt, vi har nästan helt fasat ut fossila bränslen från uppvärmning och får mer än hälften av vår elektricitet från förnybara källor. Det har gjort att utsläppen inom Sveriges gränser, de så kallade produktionsbaserade utsläppen, minskar.

Men om hela världen levde som vi svenskar skulle klimat- och miljöproblemen vara ofantligt mycket större. Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är omkring 10 ton koldioxidekvivalenter per år, om vår konsumtion räknas in. En långsiktigt hållbar nivå ligger på max ett ton.

9. Vi lägger krutet på fel saker. Den viktigaste miljöfrågan är att lösa fattigdomen i världen.

Svar: Fattigdomsbekämpning och klimatåtgärder står inte i konflikt med varandra, tvärtom går det inte att lösa det ena utan det andra. Global uppvärmning drabbar de fattigaste allra mest, och riskerar att öka fattigdomen ytterligare. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna måste ta hänsyn till fattigdomsbekämpningen, trygga tillgången till mat och vatten och se till att öka jämlikheten, förse hela jordens befolkning med tillgång till förnybar energi och hållbar infrastruktur.

10. Problemet är väl att vi är för många människor? Det är en fråga som få vågar lyfta!

Svar: En växande befolkning en del av utmaningen. Ju fler vi blir desto mer ökar behovet av energi, mat, bostäder och annat som orsakar miljöpåverkan. Samtidigt är befolkningsökningen ett tecken på något positivt – att barnadödligheten minskar och allt fler människor får leva längre.

Befolkningsökningen är störst bland de allra fattigaste, men de släpper ut minst. Den fattigaste hälften av jordens befolkning står för endast tio procent av utsläppen, medan de rikaste tio procenten står för 49 procent av utsläppen. Vi måste alltså minska våra utsläpp samtidigt som det behövs åtgärder för att öka jämlikheten och minska fattigdomen.

11. Eftersom vi behöver minska utsläppen drastiskt, då är väl kärnkraft det enda som kan lösa problemet åt oss?

Svar: Nej, det är det inte. Att bygga ut kärnkraften är inte önskvärt varken ur ett energisystemperspektiv eller ett klimatperspektiv, då det är en ohållbar energikälla på så många sätt.

Läs mer om kärnkraften och dess konsekvenser för miljön och ekonomin här. 

12. Det spelar väl ingen roll vad lilla jag gör? Politikerna lyssnar ändå inte, det är omöjligt att vända utvecklingen och påverka politiken.

Svar: Visst måste vi vara väldigt många som gör samma sak för att våra klimatsmarta vardagsval ska ge någon effekt. Men underskatta inte vikten av förebilder. Den första i bostadsområdet som sätter upp solceller på taket får snart efterföljare och de som provar din nya elcykel kanske snart ställer bilen och börjar cykla till jobbet. Drar du ner på din köttkonsumtion kanske fler i din närhet följer efter.

2014 satte Naturskyddsföreningen som mål att verka för en kraftfull klimatpolitik med nära nollutsläpp till 2030. Nu finns en klimatlag som sju av riksdagens partier står bakom. Klimatlagen bestämmer att utsläppen ska nå nära noll till 2045. Dessutom finns nu ett mål i energiöverenskommelsen om 100 procent förnybar el till 2040, en överenskommelse som har en bred politisk majoritet bakom sig. 

Det här är frågor som Naturskyddsförningen varit med och drivit tillsammans med andra miljöorganisationer. Så visst går det att få politikerna att lyssna, men det är lättare om man gör det tillsammans!  När politikerna är långsamma behövs aktiva och medvetna medborgare. En viss svensk tjej vi namn Greta Thunberg har visat att en enda människa kan göra mycket stor skillnad. Så tänk vad vi alla skulle kunna åstadkomma om vi jobbade tillsammans?

13. Men är folk verkligen redo för en omfattande samhällsförändring? Tänk bara på alla som klagat över den pyttelåga flygskatten. 

Nu var i och för sig 70 procent för en flygskatt, men det är ofta en högljudd, negativ minoritet som hörs när åtgärder för klimatet diskuteras. Men visst är det så att många människor har en tendens att motsätta sig förändring. Många hatade till exempel rökförbudet, cykelhjälmarna och trängselavgiften i Stockholm – i dag känns de helt naturliga. Barnaga och homofobi var norm för ett par generationer sedan.

Vi är vanedjur, men vi vänjer oss snabbt. Ett klimatsmart Sverige innebär ju inte bara dyrare flyg, utan också billigare, bättre och punktligare tåg. Det innebär inte bara dyrare bilåkning i innerstäderna, utan också billigare kollektivtrafik och bättre cykelbanor – vilket gör att det finns utrymme för de som verkligen måste åka bil, till exempel många på landsbygden. Det innebär också att äta mer vegetariskt, shoppa mindre skräp och dela mer på resurser – något som många redan gör idag. 

Det är riktigt stora förändringar av hela samhället som krävs. Men i takt med att effekten av klimatförändringarna blir allt tydligare ser vi också att krafterna som verkar för stora förändringar blir allt starkare. Så ge inte upp, utan var med och dra ditt strå till stacken! Det är så vi blir den kritiska massan som gör omställningen möjlig.

14. Vädret har väl alltid förändrats, den här sommaren huttrade jag och förra sommaren svettades jag ihjäl?

Svar: Väder och klimat är inte samma sak. Vädret varierar från dag till dag och år till år, medan klimatet varierar över decennier.

Men faktum är att sedan temperaturmätningarna startade 1880 har samtliga av de tio varmaste åren inträffat efter 1998. Hela 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001, och mellan 2014 och 2018 har faktiskt nya rekord slagits varje år.

Varmare medeltemperatur på jorden kan samtidigt betyda att det blir kallare på vissa platser. När exempelvis havsisen vid polerna smälter kan havets strömmar förändras. Det kan betyda att det blir kallare på vissa håll, även om jordens klimat totalt sett blir varmare. Samtidigt kan det betyda att vissa platser får mer nederbörd än tidigare vissa delar av året. 

Än så länge har medeltemperaturen i Sverige ökat snabbare än det globala genomsnittet. Sommaren 2018 har vi fått erfara konsekvenserna av detta i form av hetta och torka, men också i form av extrema skyfall då det väl regnat, vilket beror på att varm luft kan bära mer fukt än kall luft. 

15. Kan man lita på klimatforskarna? Massmedia har visat att de redovisat resultat som varit fel.

Svar: Det har funnits misstag i de rapporter som tas fram av FN:s klimatpanel, de mer än 800 forskare som på uppdrag av FN ger politikerna underlag. Det är inte så konstigt, eftersom forskningsmaterialet från hela världen är gigantiskt, tiotusentals forskningsrapporter som ska analyseras och sammanställas.

Därför har forskare vid Stanforduniversitetet i USA noga granskat 1372 klimatforskare och deras forskning. Resultatet publicerades 2010, slutsatsen blev att 97–98 procent av de mest ansedda klimatforskarna står bakom IPCCs huvudbudskap om hur människan påverkar jordens klimat. I en studie 2017 analyserades över 1100 klimatrapporter av forskare från Lunds universitet – inga bevis på partisk rapportering hittades.

16. Men vanlig vattenånga är den vanligaste förekommande växthusgasen, är det inte viktigare att göra något åt den istället för att minska utsläppen av koldioxid?

Det stämmer att vattenånga är den växthusgas som är vanligast förekommande, även om halterna varierar stort med väder och vind. Men det är en naturlig växthusgas som alltid har funnits där och som bidrar till stora delar av den naturliga växthuseffekt som håller jorden lagom varm och dämpar solinstrålningen.

Vattnet i atmosfären är inte särskilt långlivat, medelupphållstiden är bara tio dagar innan vattenångan faller ut som regn eller snö. Ny vattenånga tillförs atmosfären genom avdunstning från vattenytor och genom växternas andning.

Det atmosfäriska vattnet är, tillsammans med de naturliga halterna av koldioxid, metan och lustgas, en del av ett ständigt kretslopp och en naturlig växthuseffekt. De människoskapade utsläppen av samma växthusgaser bidrar däremot till en förstärkt växthuseffekt som i sin tur lägger grund för klimatförändringar. Ju varmare det blir desto mer ånga kan det finnas i atmosfären, vilket också tyvärr leder till en förstärkt växthuseffekt.

Bli medlem - Rädda klimatet!

Vi är över 200 000 medlemmar som står upp för en tuffare klimatpolitik.