Svar på tal om klimatet

Klimatdiskussioner dyker upp, på fester, middagar och i kaffepauser. Nya forskningsrapporter debatteras i media. Ämnet är svårt. Här är svar på några av de vanligaste frågorna och missuppfattningarna om klimatet!

1. Vädret har väl alltid förändrats, förra sommaren svettades jag ihjäl och den här sommaren drunknade mina trädgårdstulpaner?

Svar: Väder och klimat är inte samma sak. Vädret varierar från dag till dag och år till år, medan klimatet varierar över decennier.

Sedan temperaturmätningarna startade 1880 har samtliga av de tio varmaste åren inträffat efter 1998, och 2016 slog nytt rekord som det varmaste året hittills, tätt följt av 2015. 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001.

Varmare medeltemperatur på jorden kan samtidigt betyda att det blir kallare på vissa platser. När exempelvis havsisen vid polerna smälter, kan havets strömmar förändras. Det kan betyda att det blir kallare på vissa håll, även om jordens klimat totalt sett blir varmare. Än så länge har dock medeltemperaturen i Sverige ökat snabbare än det globala genomsnittet.

2. Det är väl inte så konstigt att klimatet varierar, istider har ju kommit och gått?

Svar: Ja, men hastigheten på förändringen är mycket snabbare i dag.

Efter den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, steg temperaturen med 0,1 grad på hundra år. Det tog ungefär femtusen år innan temperaturen ökade med
4–5 grader. De senaste hundra åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader, och om vi inte minskar utsläppen riskerar medeltemperaturen stiga med 3-5 grader innan detta århundrade är slut.

3. Jag har hört att det istället har blivit kallare?

Svar: Nej, det har inte blivit kallare. Temperaturökningen gick eventuellt lite långsammare tidigare under 00-talet, även om nya data ifrågasätter om det stämmer.

Bland annat tycks haven ha blivit varmare istället. Det är naturligt att det går olika snabbt i olika perioder eftersom klimatet påverkas också av andra faktorer än utsläpp av växthusgaser. Den långvariga trenden pekar dessvärre stadigt uppåt. Det slås nya värmerekord varje år och varje månad.

4. Ni har ju larmat i årtionden, ännu ligger inte Sverige under vatten?

Svar: De värsta effekterna av klimatförändringarna syns inte i Sverige, utan på andra sidan jorden. Även i Sverige har havsytan stigit 20 cm sedan 1890, men den pågående landhöjningen sedan istiden gör att det inte märks nämnvärt.

Klimatförändringarna pågår just nu och vi ser effekterna på nyheterna varje dag: torka, extremväder och översvämningar, som i förlängningen leder till svält, konflikter och hotade ekosystem.

Värst effekter syns i låginkomstländer. Torkan på Afrikas horn hotar miljontals människors livsmedelsförsörjning och åter miljontals har drabbats av ovanligt kraftiga översvämningar i Sydasien. Och det kommer bli rejält mycket värre om vi inte minskar utsläppen snabbt. Det kommer också att bli värre innan det blir bättre, eftersom effekterna släpar efter utsläppen med många år.

5. Kan man lita på klimatforskarna? Massmedia har visat att de redovisat resultat som varit fel.

Svar: Det har funnits misstag i de rapporter som tas fram av FN:s klimatpanel, de mer än 800 forskare som på uppdrag av FN ger politikerna underlag. Det är inte så konstigt, eftersom forskningsmaterialet från hela världen är gigantiskt, tiotusentals forskningsrapporter som ska analyseras och sammanställas.

Därför har forskare vid Stanforduniversitetet i USA noga granskat 1 372 klimatforskare och deras forskning. Resultatet publicerades 2010, slutsatsen blev att 97–98 procent av de mest ansedda klimatforskarna står bakom IPCCs huvudbudskap om hur människan påverkar jordens klimat. I en ny studie 2017 analyserades över 1100 klimatrapporter av forskare från Lunds universitet – inga bevis på partisk rapportering hittades.

6. Det gör ingen skillnad om vi här i Norden slutar köra bil, det stora hotet är att utvecklingsländer kommer upp i en högre levnadsstandard!

Svar: Det är en missuppfattning att det är den ökande välfärden i låg- och medelinkomstländer som är det stora klimatproblemet. Klimatförändringarna mest av allt beror på att vi i den rikare delen av världen har släppt ut stora mängder växthusgaser de senaste hundra åren, och fortsatt lever långt över vad som är hållbart. Det allra viktigaste är att vi ställer om och minskar utsläppen.

Men när miljarder människor vill ha samma ohållbara livsstil som vi har etablerat, innebär det naturligtvis ett potentiellt jätteproblem. Det bästa vi kan göra för att avvärja det problemet är att börja med att ställa om till ett hållbart samhälle själva, samtidigt som vi delar med oss av både goda idéer, teknik och pengar för att resten av världen ska kunna följa efter.

Hittills har vi bevisat att det går att bygga välfärd på att förstöra miljön, nu måste vi bevisa att det går minst lika bra utan att förstöra miljön.

7. Sverige är ju redan bäst i klassen på smarta klimatlösningar, ska vi verkligen behöva göra mer?

Svar: Sverige har gjort mycket bra, men vi är långt i från ett hållbart föredöme.

Vi var bland de första i världen med en koldioxidskatt, vi har nästan helt fasat ut fossila bränslen från uppvärmning och får mer än hälften av vår elektricitet från förnybara källor.

Men om hela världen levde som vi svenskar skulle klimat- och miljöproblemen vara ofantligt mycket större. Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är omkring 11 ton koldioxidekvivalenter per år, om vår konsumtion räknas in. Det globala genomsnittet är ungefär 7 ton, och en långsiktigt hållbar nivå omkring ett ton.

8. Ni lägger krutet på fel saker. Den viktigaste miljöfrågan är att lösa fattigdomen i världen.

Svar: Fattigdomsbekämpning och klimatåtgärder står inte i konflikt med varandra, tvärtom går det inte att lösa det ena utan det andra.

Global uppvärmning drabbar de fattigaste allra mest, och riskerar att öka fattigdomen ytterligare. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna måste ta hänsyn till fattigdomsbekämpningen, trygga tillgången till mat och vatten och se till att öka jämlikheten, förse hela jordens befolkning med tillgång till förnybar energi och hållbar infrastruktur.

9. Det spelar väl ingen roll vad lilla jag gör, hela världen måste gå åt samma håll om det ska hända något.

Svar: Visst måste vi vara väldigt många som gör samma sak för att våra klimatsmarta vardagsval ska ge någon effekt. Men underskatta inte vikten av förebilder. Den första i bostadsområdet som sätter upp solceller på taket får snart efterföljare och de som provar din nya elcykel kanske snart ställer bilen och börjar cykla till jobbet. Drar du ner på din köttkonsumtion kanske fler i din närhet följer efter.
För att påverka de stora besluten krävs politiska insatser. Men när politikerna är långsamma, behövs aktiva och medvetna medborgare.

10. Problemet är att vi är för många människor. Det är en fråga som få vågar lyfta!

Svar: En växande befolkning en del av utmaningen. Ju fler vi blir ju mer ökar behovet av energi, mat, bostäder och annat som orsakar miljöpåverkan. Samtidigt är befolkningsökningen ett tecken på något positivt – att barnadödligheten minskar och allt fler människor får leva längre.

Befolkningsökningen är störst bland de allra fattigaste, men de släpper ut minst. Den fattigaste hälften av jordens befolkning står för endast tio procent av utsläppen, medan de rikaste tio procenten står för 49 procent av utsläppen.

Vi måste alltså minska våra utsläpp samtidigt som det behövs åtgärder för att öka jämlikheten och minska fattigdomen.

11. Även om det blir varmare, kan vi verkligen veta att det är människans fel?

Kort svar: Ja, tyvärr. Visst vore det skönt om vi människor inte hade något ansvar för problemet. Men det har vi.

Jättelångt svar: Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. Ju mer koldioxid i atmosfären desto varmare blir det på jorden, ett samband som varit känt ända sedan den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius beskrev fenomenet i slutet av 1800-talet.

Sedan industrialiseringen när vi människor började använda fossila bränslen har utsläppen av koldioxid ökat stadigt för varje år. Mänskligheten har alltså gått från ett nollutsläpp av koldioxid till att släppa ut nästan 40 miljarder ton koldioxid varje år. Utsläppen mäts och redovisas av FN.

De ökade utsläppen av koldioxid har lett till att koncentrationen i atmosfären ökat från 280 ppm till strax över 400 ppm sedan industrialiseringen. Andelen koldioxid i atmosfären mäts kontinuerligt av forskare i olika delar av världen. Och precis som Arrhenius räknade ut så kan forskarna i dag se sambandet mellan temperaturökningar och halten av koldioxid i atmosfären.

Människors utsläpp av koldioxid är inte det enda som påverkar klimatet. Solen har betydelse, liksom vulkaner och naturliga skogsbränder. Men enbart de naturliga faktorerna kan inte förklara de uppmätta temperaturökningarna.

När alla naturliga variationer tas med i beräkningen tillsammans med mänsklig påverkan så framträder ett tydligt samband mellan utsläppen, koldioxidhalten i atmosfären och jordens temperatur. Det är därför FN:s stora klimatpanel IPCC, som samlar världens klimatforskare, nu säger att människans påverkan på klimatet är säker och extremt farlig.

12. Politikerna lyssnar ändå inte, det är omöjligt att vända utvecklingen och påverka politiken.

Svar: 2014 satte Naturskyddsföreningen som mål att verka för en kraftfull klimatpolitik med nära nollutsläpp till 2030. Och nu finns faktiskt en klimatlag som sju av riksdagens partier står bakom. Klimatlagen bestämmer att utsläppen ska nå nära noll till 2045. Vi nådde inte hela vägen fram, men ändå ganska nära.

Samtidigt satte föreningen som mål att få politikerna att fatta beslut om ett energisystem med 100 procent förnybar energi. Det finns nu med i energiöverenskommelsen, som också den har en bred politisk majoritet bakom sig.

Så visst går det att påverka politiken, men det är lättare när man gör det tillsammans!

 

Ställ krav på din politiker

Hjälp oss pusha på politikerna för en tuffare klimatpolitik. Ju fler vi är som kräver förändring desto större skillnad kan vi uppnå.