Klimatförändringar – vanliga frågor om klimatet och framtiden

Klimatförändringar innebär att jordens klimat värms upp, på grund av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Det snabbt förändrade klimatet innebär förutom ökade temperaturer även mer extremväder, som intensiva värmeböljor, stora översvämningar och längre perioder av torka. det är en global kris som drabbar oss alla redan idag.

Klimatförändringarna orsakas av  människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Sedan industrialiseringen, när människor började använda fossila bränslen, har utsläppen av koldioxid ökat stadigt. De ökade utsläppen har lett till högre halter av koldioxid i atmosfären, vilket förstärker växthuseffekten och gör jorden varmare.

FN:s klimatpanel har i sina rapporter beskrivit ett otvetydigt (alltså hundraprocentigt eller så nära 100 procent som går att komma) samband mellan människans utsläpp av växthusgaser och ökningen av den globala medeltemperaturen.

Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. Sedan industrialiseringen när vi människor började använda fossila bränslen har utsläppen av koldioxid ökat stadigt för varje år. Mänskligheten har alltså gått från ett nollutsläpp av koldioxid till att släppa ut mer än 57 miljarder ton koldioxidekvivalenter varje år. Utsläppen mäts och redovisas av FN.  

Vädret varierar från dag till dag och år till år. Klimatet varierar över decennier, även om klimatet förändras i allt snabbare takt numera.

Det kan alltså vara kallt en sommar och varmt en annan, samtidigt som den långsiktiga utvecklingen visar att klimatet förändras. Sedan temperaturmätningarna startade cirka 1850–1880 har samtliga av de tio varmaste åren globalt inträffat efter 2010.

SMHI har en pedagogisk genomgång av myter om klimatet, där de bland annat förklarar varför naturliga variationer gör att kallare perioder kan förekomma även i ett allt varmare klimat.

2023 till 2025 är de tre varmaste åren som har uppmätts, med en genomsnittlig ökning på 1,48 grader jämfört med förindustriella nivåer. De elva senaste åren, 2015-2025, är de elva varmaste åren någonsin. Trots att 2025 startade och började med La Nina, som är ett naturligt nedkylande fenomen, blev det en av de varmaste åren någonsin.

I Europa var juli 2026 den näst varmaste juli någonsin, på samma nivå som 2024. Den varmaste juli var 2023. Trots att 2025 var svalare än åren direkt före och efter var samtliga juli 2023 till 2026 varmare än någonsin tidigare.

Forskare kan se att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringarna, och de kan i vissa fall slå fast att en viss händelse berodde på klimatförändringarna. Till exempel kan forskarna slå fast att torkan och hettan under sommaren 2018 berodde på klimatförändringarna och att fler liknande somrar är att vänta.

Klimatforskningen bygger på ett mycket omfattande forskningsmaterial från hela världen, och en stor majoritet av de ansedda klimatforskarna står bakom IPCC:s huvudbudskap om hur människan påverkar jordens klimat.

Därför har forskare vid Stanforduniversitetet i USA noga granskat 1372 klimatforskare och deras forskning. Resultatet publicerades 2010, slutsatsen blev att 97–98 procent av de mest ansedda klimatforskarna står bakom IPCC:s huvudbudskap om hur människan påverkar jordens klimat. I en studie 2017 analyserades över 1100 klimatrapporter av forskare från Lunds universitet – inga bevis på partisk rapportering hittades.  

Människors utsläpp av koldioxid är inte det enda som påverkar klimatet. Solen har betydelse, liksom vulkaner och naturliga skogsbränder. Men enbart de naturliga faktorerna kan inte förklara de uppmätta temperaturökningarna. 

När alla naturliga variationer tas med i beräkningen tillsammans med mänsklig påverkan framträder ett tydligt samband mellan utsläppen, koldioxidhalten i atmosfären och jordens temperatur.

Det stämmer att vattenånga är den växthusgas som är vanligast förekommande, även om halterna varierar stort med väder och vind. Men det är en naturlig växthusgas som alltid har funnits där och som bidrar till stora delar av den naturliga växthuseffekt som håller jorden lagom varm och dämpar solinstrålningen.

Den globala uppvärmningen har inte stannat av, tvärtom har vi sett rekordhöga halter av koldioxid i atmosfären under 2020 och åren därefter.

Det som hände var att utsläppen tillfälligt minskade på många håll i världen, framför allt på grund av minskad produktion av konsumtionsvaror och minskat resande och transporter. Men sedan pandemin har utsläppen ökat igen och på många ställen syntes en mycket snabb ökning, som en slags återhämtningseffekt.

Problemet handlar inte bara om att vi blir fler människor. En växande befolkning är en del av utmaningen, men det handlar snarare om att fördela resurser jämnare och minska miljöpåverkan i alla led.

Ju fler vi blir, desto mer ökar behovet av energi, mat, bostäder och annat som orsakar miljöpåverkan. Samtidigt är befolkningsökningen ett tecken på något positivt: att barnadödligheten minskar och allt fler människor får leva längre.

Det är en missuppfattning att det är den ökade välfärden i låg- och medelinkomstländer som är det stora klimatproblemet. Klimatförändringarna beror mest av allt på att vi i den rikare delen av världen har släppt ut stora mängder växthusgaser de senaste hundra åren, och att vi fortsätter leva långt över vad som är hållbart.

Sveriges utsläpp spelar stor roll. Särskilt när de konsumtionsbaserade utsläppen räknas in har Sverige fortfarande mycket höga utsläpp, och vi har ett stort arbete framför oss för att ställa om transportsystem, industri, jordbruk och så vidare.

Klimatforskningen är tydlig med att vi behöver minska alla utsläpp till nära noll för att nå våra mål. Det räcker inte med att minska de lättaste.

Självklart har ett rikt land som Sverige ett ansvar att hjälpa låginkomstländer med klimatomställningen, men det ersätter inte vårt ansvar att också minska Sveriges utsläpp.

Sveriges, EU:s och FN:s klimatkonventions klimatmål betonar att alla länder måste minska sina utsläpp. Det gäller också Sverige.

Vi kan inte köpa oss fria från vår klimatskuld. Klimatforskningen är tydlig med att vi behöver minska alla utsläpp till nära noll för att nå våra mål, och det räcker inte med att minska de lättaste.

Det hade varit bekvämt om det fungerade så, men så enkelt är det inte. Sverige har ett stort arbete framför sig för att ställa om transportsystem, industri, jordbruk och så vidare. För att vi ska lyckas genomföra det innan det blir för sent går det inte att skjuta några åtgärder på framtiden.

Ja. Sverige är ett rikt land med höga utsläpp och har en skyldighet att minska utsläppen, både för att nå våra egna nationella mål, EU-mål och åtaganden mot Parisavtalet. Under mandatperioden 2022-2026 skedde ett trendbrott från de tidigare minskade utsläppen, genom en ökning 2024. Utsläppen minskade något 2025 jämfört med 2024, men inte tillräckligt för att kompensera för tidigare ökning. Sverige är med andra ord längre ifrån måluppfyllelse idag än vi var 2022.

Hur varmt det kommer vara i Sverige 2050 beror på vad som händer med utsläppen fram tills dess, så vi är själva en del av utfallet. På SMHIs hemsida finns en klimatscenariotjänst, där det går att undersöka kommande temperaturer, nederbörd och annat för olika år baserat på olika utsläppsutfall. 2050 beräknas tempetaturen i Sverige, enligt medelscenariot, vara ungefär 2,2-2,8 grader högre än genomsnittet 1971-2000.

Klimatförändringarna är inte binära och jorden kommer inte gå från beboelig till plötsligt obeboelig. Däremot är det många platser som blir alltmer obeboeliga allteftersom klimatkrisen förvärras. Huruvida en plats kommer vara möjlig att bo på beror på hur mycket temperaturen ökat, vilka extremväder som drabbar platsen och hur anpassningsåtgärderna ser ut.

Även om inte hela jorden blir obeboelig vid en tidpunkt innebär klimatkrisen en ständigt förvärrad situation, som drabbar oss alla i olika utsträckning. Det finns därför alla skäl att skyndsamt vända utvecklingen och snabbt minska utsläppen.

Ja, det finns många klimatrelaterade naturkatastrofer som kommer öka i frekvens och intensitet allteftersom klimatförändringarna förvärras. Exempel på sådana naturkatastrofer är värmeböljor, torka, översvämningar och cykloner, som alla kan bidra till uteblivna skördar, spridning av sjukdomar och tvångsförflyttningar.