Ännu en otillräcklig miljöbudget

Regeringen gör enorma satsningar på kärnkraft. Regeringen har budgeterat för att låna ut 220 miljarder kronor till företag för uppförande av ny kärnkraft, samt ytterligare lika mycket i reserv om kostnaden för de nya kärnkraftverken blir högre än väntat. Satsningen på ny kärnkraft låser fast oss vid ett väldigt dyrt kraftslag och riskerar att leda till att klimatomställningen försenas, eftersom investeringarna i snabb, billig, förnybar el stannar av. Det kan leda till hundratals miljoner ton högre utsläpp. Den överlägset mest effektiva klimatsatsningen vore att fortsätta möjliggöra dagens snabba utbyggnad av förnybar el och skrota satsningar på kärnkraft. 

I budget för 2025 minskade regeringen anslaget till Klimatklivet från 5 miljarder till 3,5 miljarder kronor. De aviserade också att anslaget skulle minska ytterligare år 2026. Nu har regeringen istället valt att öka anslaget med en miljard till totalt 4,5 miljarder. Det är positivt eftersom Klimatklivet bidrar till att öka takten i klimatomställningen.

Regeringen införde år 2024 en klimatpremie för lätta eldrivna lastbilar. Regeringen föreslår nu att denna satsning förlängs så att det går att ansöka om stödet fram till 2027. Ansökningstrycket har varit högt, vilket visar att det finns en vilja hos näringslivet att ställa om till fossilfritt. Det är därför positivt att stödet förlängs för att påskynda introduktionen av eldrivna fordon.

Regeringen föreslår kraftigt höjda statliga bidrag till kommuner för driften av regionala flygplatser, en höjning med 318 miljoner årligen, från dagens 210 till 528 miljoner kronor. Regeringen fortsätter att subventionera flyget, som är det absolut mest fossilberoende transportsättet. Klimatskadliga subventioner som denna ökar utsläppen och bromsar omställningen.

För att uppmuntra arbetspendling med kollektivtrafik föreslås en skattelättnad för anställda som får en periodbiljet från sin arbetsgivare.  Ett välkommet steg i rätt riktning men kommer inte göra någon större skillnad på det stora hela.  

Miljökompensationen för godstransporter med tåg förlängs och förstärks med ytterligare 335 miljoner, från dagens 550 till 885 miljoner kronor per år. Det för att stärka järnvägens konkurrenskraft och bidra till transportsektorns klimatomställning. Men samtidigt försvagas konkurrenskraften av kraftigt höjda banavgifter och det eftersatta järnvägsunderhållet. Underhållet måste ske i ökad takt! 

Regeringen föreslår en sänkning av elskatten för att minska elkostnaderna för hushåll och företag. Förslaget beräknas kosta över 6,5 miljarder kronor per år. En generell sänkning av elskatten motarbetar energieffektivisering, därför vill Naturskyddsföreningen istället se se en elskatt som både skulle stärka hushållens ekonomi och stimulera energieffektivisering.

Dessutom föreslås ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll. Högkostnadsskyddet ska gälla om elpriset blir högre än 1,5 kr/kWh i genomsnitt under en månad. Även det motverkar energieffektivisering och träffar inte de grupper som är i behov av stöd.

Det hade varit bättre med ett mer begränsat inkomstprövat elstöd till sårbara grupper vid extrema pristoppar, för att säkerställa allas tillgång till basbehovet av el och värme utan att brett motverka besparingsåtgärder. Stödet bör införas i kombination med stöd till energieffektiviserande åtgärder.

Läs mer om våra förslag här Rättvis klimatomställning i Sverige - hur då?

Anslaget till energieffektivisering sänks från 415 miljoner 2025 till 327 miljoner. Sverige har bland den högsta energianvändningen per capita i EU, och missar med stor marginal EU:s mål för energieffektivisering.  Därför behövs stora satsningar på energieffektivisering, som även är en möjliggörare för elektrifiering av transport- och industrisektorerna. Bland annat behövs satsningar på energieffektivisering av flerbostadshus, i industrin och i transportsektorn. 

Anslaget till energieffektivisering sänks från 415 miljoner 2025 till 327 miljoner. Sverige har bland den högsta energianvändningen per capita i EU, och missar med stor marginal EU:s mål för energieffektivisering.  Därför behövs stora satsningar på energieffektivisering, som även är en möjliggörare för elektrifiering av transport- och industrisektorerna. Bland annat behövs satsningar på energieffektivisering av flerbostadshus, i industrin och i transportsektorn. 

Regeringen har under mandatperioden dragit ned på resurserna för att skydda naturen. Inför 2023 skar regeringen ned anslaget för skydd av värdefull natur med en tredjedel från 2022. Budgeten för 2026 ligger på samma nivå. Neddragningarna innebär bland annat mindre pengar till att ersätta de skogsägare som vill skydda sin skog. Redan innan neddragningen väntade många skogsägare på ersättning. Utan tillräckliga anslag till skydd av värdefull natur riskerar skogar med höga naturvärden att avverkas.

I början av mandatperioden gjorde regeringen kraftiga minskningar av den del av budgeten som ska gå till skötsel av skyddad natur, alltså just nationalparker och naturreservat. Regeringen har sedan succesivt lagt tillbaka lite pengar under mandatperioden. För 2026 öronmärker regeringen ytterligare 100 miljoner till skötsel av skyddad natur och upprustning av vandringsleder. Det långt ifrån vad som faktiskt behövs och totalt sett är anslaget halverat sedan förra mandatperioden. Både Naturvårdsverket och Miljömålsberedningen har föreslagit kraftiga ökningar av pengar till skötsel av värdefull natur.

Regeringen har beslutat att kraftigt minska antalet vargar i Sverige, från drygt 300 till 170 individer. Det är mycket riskfyllt! Den svenska vargstammen är redan genetiskt utarmad och starkt hotad. 

För att kunna minska vargstammen så kraftigt krävs det mycket dyr och avancerad övervakning och förvaltning. Därför ökar regeringen anslaget till Naturvårdsverkets med 81 miljoner kronor för 2026. Till 2028 vill regeringen lägga totalt 338 miljoner på att hålla vargbeståndet på farligt låga nivåer. Det hade varit bättre att satsa pengar på att höja stödnivån till förebyggande åtgärder som skyddar tamdjur och att ge full ersättning till dem som drabbas av skador orsakade av rovdjur. 

I Sverige har mjölkkor lagstadgad rätt till bete. Det är viktigt för den biologiska mångfalden och ger också svensk mjölk ett tydligt mervärde i form av god djurvälfärd. Regeringen har tidigare presenterat förslag om att avskaffa betesrätten. Nu backar regeringen och låter beteskravet finnas kvar. Det införs också en ersättning på 1000 kronor per betande mjölkko. En total satsning på 282 miljoner kronor årligen. Detta är mycket positiva nyheter för den biologiska mångfalden och Sveriges mjölkbönder.  

Budgeten innehåller flera förslag som rör beskattningen av skogsbruk. Skattereglerna ska bli mer gynnsamma för ersättning som ges för naturvårdande ändamål. De föreslagna förändringarna skulle göra skydd av skog, kolinlagring och restaurering mer attraktivt för markägare. Men för att kunna skydda mer skog behöver anslagen för skydd öka kraftigt.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för miljöövervakning till havs. Under mandatperioden har anslaget till detta arbete halverats, från 200 till 100 miljoner kronor. Nu tillför regeringen 20 miljoner kronor. Det kommer inte att vara tillräckligt för att täppa till de stora hål som de senaste årens neddragningar lämnat efter sig i form av missade år för viktig övervakning.

Anslaget för sanering och återställning av områden förorenade av till exempel miljögifter och tungmetaller föreslås minska med 250 miljoner och landar på totalt 814 miljoner. Sanering av förorenade områden är viktigt för att inte sprida miljögifter som PFAS. Hittills har pengarna räckt främst till inventering och kartläggning, och inte till sanering av PFAS som är väldigt kostsamt. Den föreslagna budgeten är därför långt ifrån tillräcklig.  

Redan förra året aviserade regeringen att biståndsramen minskas från 56 miljarder kronor per år till 53 miljarder under 2026-2028. Sänkningen innebär att vi rör oss allt längre ifrån det tidigare enprocentsmålet för biståndet, det vill säga att 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd. Med nuvarande biståndsnivå riskerar regeringen att inom ett par år missa även OECD:s riktlinje om att 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd.