Miljösegrar 2025

Tillsammans har vi åstadkommit flera viktiga framsteg för miljön under året, och det är tack vare våra medlemmar! Här är några exempel på miljösegrar 2025:

Äntligen har Garphytteklint i Örebro län blivit ett naturreservat – en fråga som Naturskyddsföreningens skogsgrupp i länet drivit i många år. 

Regeringen går inte vidare med förslaget att ta bort Sveriges unika betesrätt. Det folkliga engagemanget har varit enormt för kornas rätt att beta utomhus på sommaren.

Tack till alla medlemmar som engagerat sig i frågan.

Det globala havsavtalet, som antogs av FN i juni 2023, har nått en historisk milstolpe. Sextio länder har ratificerat (formellt godkänt) avtalet, vilket betyder att det kommer bli internationell lag.

Att avtalet nu blir juridiskt bindande innebär att det äntligen blir möjligt att etablera havsreservat och skydda stora havsområden på internationellt vatten, som utgör nära två tredjedelar av världshaven. Det är en stor och efterlängtad seger! 

Naturskyddsföreningen har drivit frågan i flera olika forum, inte minst under Havskonferensen i Nice 2025. 

Efter en lång kamp och flera år av hårt arbete ser vi nu ett genombrott: nästa år tillträder en lag som förbjuder bottentrålning i kustnära skyddade områden! Detta är ett viktigt steg för koraller, hajar, rockor och andra hotade arter i Sveriges hav. Bottentrålning, där tunga redskap släpas över havsbotten, förstör viktiga livsmiljöer för livet under ytan.

Naturskyddsföreningen har genom sitt projektbidrag ”Tid för våtmark” under det senaste året kunnat medverka till anläggandet och återställandet av mer än 20 hektar våtmark över hela landet.

Det blir inga fler kalhyggen i Luleå kommuns skogar! I oktober 2025 beslutade Infrastruktur- och servicenämnden att anta en ny policy för bruket av kommunens skogar. Policyn innebär att skogen i fortsättningen ska förvaltas med ett hyggesfritt skogsbruk.

Det är tack vare lokalt engagerade i Naturskyddsföreningen i Luleå som arbetat hårt med frågan i många år.

Tillsammans med Fair Finance Guide har vi upprepade gånger granskat de svenska storbankernas fossila utlåning och uppmanat bankkunder att mejla sina banker och be dem upphöra med sina mångmiljardlån till och investeringar i fossilbolag.

I januari 2025 meddelade Swedbank att banken slutar låna ut pengar till i princip alla bolag som utvinner fossila bränslen – ett beslut som påverkats av protester från kunder. Handelsbanken tog ett liknande steg redan två år tidigare och har sedan dess i stort sett upphört med utlåning till fossilbolag.

Men SEB, Danske Bank och Nordea fortsätter att ge nya lån, totalt över 60 miljarder kronor de senaste två åren. Ungefär en tredjedel har gått till bolag som letar efter fler fossila fyndigheter. Trots att det strider mot Parisavtalet. Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide kommer fortsätta granska bankerna och trycka på för förändring.

Enligt EU-rätten måste svenskt skogsbruk ta större hänsyn till biologisk mångfald i skogen. I somras kom en tredje EU-dom som ställer tydliga krav på stark miljöhänsyn vid skogsbruk, en fråga vi drivit under många år.

I slutet av 2025 meddelade Sveriges största premiepensionsfond Sjunde AP-fonden att de svartlistar några av världens största oljejättar som inte gör tillräckligt för att ställa om. Det innebär att Sjunde AP-fonden inte längre investerar i dessa oljebolag, vilket i ett svep gör att sex miljoner svenskar får ett mer klimatvänligt sparande. Det är helt rätt väg att gå och en stor seger för klimatet. Naturskyddsföreningen har länge arbetat för att svenskarnas pensionspengar inte ska hamna i fossila bolag. 

I flera år har Naturskyddsföreningen stöttat den kenyanska miljöorganisationen Kenya Organic Agricultural Network (KOAN) i arbetet för att få bort mycket farliga bekämpningsmedel från den kenyanska marknaden.

Resultatet av detta långvariga arbete kom i december 2024 då den kenyanska regeringen beslutade att bland annat fasa ut åtta särskilt farliga bekämpningsmedel. I juni 2025, meddelades att de kommer dra tillbaka ytterligare 77 farliga bekämpningsmedel från den kenyanska marknaden, och begränsa användningen av 202 produkter på olika grödor.

Sammantaget är detta ett stort steg mot ett mer hållbart och hälsosamt jordbruk i Kenya. 

Vill du veta mer? Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén var en av flera röster bakom den här debattartikeln i Aktuell Hållbarhet:  ”Fasa ut skadliga bekämpningsmedel från jordbruket” - Aktuell Hållbarhet.). 

Naturskyddsföreningen driver sedan 1990 Projekt vitryggig hackspett för att rädda den hotade arten och för att restaurera artens livsmiljöer. År 2025 var ett bra år för vitryggen med fjorton häckningar, det högsta antalet under 2000-talet. Samtidigt har sju ungar som fötts upp inom ramen för projektet också släppts ut i området runt Nedre Dalälven.

Efter två årtionden av intensiva förhandlingar har nu tillräckligt många medlemsländer godkänt WTO:s avtal om fiskesubventioner för att det ska kunna träda i kraft.

Avtalet syftar till att undanröja skadliga fiskesubventioner och i slutändan bidra till ett mer motståndskraftigt och levande hav för framtida generationer och kustsamhällen över hela världen. Det innebär ett stort steg framåt i de globala insatserna för att skydda världshaven!

Avtalet om fiskesubventioner är också det första WTO-avtalet som är inriktat på miljömässig hållbarhet. Naturskyddsföreningen har varit med och drivit denna fråga, bland annat genom den globala kampanjen Stop Funding Overfishing. 

Inför kyrkovalet blev skogen en stor fråga. Genom vår valenkät bidrog vi till att lyfta framtiden för kyrkans skogsförvaltning på agendan, och valresultatet visar att många medlemmar i kyrkan vill se en förändring. Att de gröna nomineringsgrupperna gått framåt stärker förhoppningarna om att Svenska kyrkan ska ta steg mot ett mer hållbart skogsbruk.