Så påverkas miljö- och klimatinsatser i andra länder av minskat bistånd

När Sveriges bistånd minskar hotas viktiga miljö- och klimatinsatser i andra länder. Det drabbar inte bara lokalbefolkningen utan oss alla. Här lyfter vi tre, av väldigt många, exempel på hur ett minskat bistånd påverkar miljö och klimat.

1. Miljörörelsen i Ukraina försvagas

Ukrainas största miljöorganisation Ecoaction påverkar, mobiliserar och informerar om bland annat klimatförändringarna, förnybar energi och miljöskydd inom jordbruket.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Ecoaction tvingats ändra fokus och metoder men de fortsätter sitt miljöarbete. Att de kan göra det beror på att Ecoaction lyckats bygga upp en stark och välfungerande organisation – något som inte hade varit möjligt utan samarbeten och ekonomiskt stöd från bland annat Naturskyddsföreningen.

Vi har kunnat anpassa vårt arbete till att, utöver miljöfrågor, fokusera på humanitära insatser. Det här visar på de nära kopplingarna mellan miljö och människors hälsa, och därmed vikten av bistånd som stöttar miljö och klimat.
Natalia Gozak från Ecoaction

Om biståndsbudgeten skärs ned finns det en risk för att miljörörelsen i Ukraina försvagas och att flera år av arbete går förlorat. Till exempel kan miljöaktivister tvingas fly landet eller byta sektor samtidigt som det blir allt svårare att bevara viktig expertis. Den dialog som Ecoaction idag har med myndigheter och beslutsfattare i olika miljöfrågor går inte att genomföra utan finansiering vilket skulle riskera att beslut fattas utan hänsyn till miljön.

Att vi kan fortsätta arbeta innebär att kompetensen fortfarande finns i Ukraina. När vi ska bygga upp landet igen kan vi se till att det skapas en bättre livsmiljö i stället för att gå tillbaka till samma som tidigare. Dessutom kan vi fortsätta påverka för att rysk olja och gas stoppas och rapportera till omvärlden om brott mot mänskligheten och miljön.
Natalia Gozak

2. Miljöproblemen i Kenya förvärras

I Kenya arbetar vår samarbetsorganisation CANCO tillsammans med lokala kustsamhällen för att hav och kustekosystem ska skyddas mot skadlig verksamhet. En viktig del i deras arbete är att möta och engagera folk.

Skulle biståndsbudgeten sänkas får det stora konsekvenser på lokalsamhällets förmåga att kämpa för sina mänskliga rättigheter. Fattiga och sårbara grupper kommer också att ytterligare marginaliseras.

Medan vi skjuter upp miljöåtgärder fortsätter miljöproblemen och förstörelsen fortfarande att ske.
Becha Hadley från CANCO

CANCO lyfter fem anledningar till att biståndet är så viktigt:

  1. Det är ett viktigt stöd för att kunna ta itu med miljöproblem och orättvisor.
  2. Det ger samhällen möjlighet att kämpa och få sina röster hörda i miljöfrågor som påverkar dem.
  3. Det hjälper samhällen att förstå varför det är viktigt att bevara naturresurser för att stärka deras försörjning och levnadsvillkor.
  4. Det gör att CANCO kan hålla jämna steg med beslutsfattare för att säkerställa att förvaltning sker på ett bra sätt.
  5. Det möjliggör genomförandet av globala miljömål, så som Agenda 2030.

3. Lantbrukare i Uganda får minskat stöd att odla hållbart

Pelum Uganda har, med stöd från Naturskyddsföreningen, hjälpt tusentals småskaliga lantbrukare i Uganda att börja använda agroekologiska metoder, till exempel skogsjordbruk. Det här har förbättrat deras möjligheter att hantera klimatförändringar och miljöförstöring. På mat- och frömarknader som Pelum Uganda anordnat kan lokalbefolkningen få tillgång till inhemska fröer och livsmedel vilket gjort att fler producerar och fler köper dessa produkter idag. Biståndet har också starkt bidragit till Pelum Ugandas arbete med att plantera 2,5 miljoner träd för att minska klimatförändringarna.

Jordbruket är ryggraden i Ugandas ekonomi. Småskaliga lantbrukare utgör över 66 procent av Ugandas befolkning och producerar över 75 procent av de livsmedel som konsumeras i Uganda och som exporteras till Europa, Afrika, Mellanöstern och Asien. När biståndet till denna grupp minskar, samtidigt som klimatförändringarna och markförstöringen pågår, drabbar det både de fattigaste människorna i Uganda och i andra länder. Konsekvenserna blir extra påtagliga när samhällena fortfarande återhämtar sig från andra kriser, så som effekterna av Covid-19 pandemin.

Minskar biståndet så minskar våra möjligheter att ge över 3 miljoner småskaliga lantbrukare det stöd de behöver för att förvalta sina naturresurser på sätt som är hållbart både för miljön och för deras inkomstmöjligheter.
Josephine Akia Luyimbazi från Pelum Uganda

Regeringen vill minska stödet

I april 2022 släppte regeringen sin vårbudget. Stora delar av de ökade kostnaderna för att ta emot flyktingar från Ukraina kommer att tas från årets biståndsbudget. Det första beskedet från regeringen var att 9,2 miljarder kronor skulle tas från biståndet. I juni meddelade regeringen att 1,3 miljarder ska återföras till biståndet. Det är positivt att regeringen lägger tillbaka en del av pengarna men neddragningen är fortfarande på hela 7,9 miljarder.

Det är självklart att Sverige ska stötta ukrainska flyktingar – men det får inte ske på bekostnad av redan utsatta människor eller miljön.

Finansiering för klimat och miljö är ett av de områden som kraftigt nedprioriteras i regeringens vårbudget – trots löften om ökad internationell klimatfinansiering.

Nu arbetar vi aktivt för att regeringen ska ändra sitt beslut. Här fyller vi på med aktuell information:

Jordglob med hjärta i kampanjen Rädda biståndet

Rädda biståndet – skriv under vårt upprop!

Sverige ska inte vara ett land som vänder världen ryggen.

Skriv under!
Bli först att gilla!

Relaterat innehåll