Pepp mot klimatdepp

Klimatkaos kan bara förhindras om folk engagerar sig för att vända utvecklingen. De flesta av oss vet att det är så. Samtidigt är det lätt att misströsta, att känna att det lilla man själv kan göra inte spelar någon roll i det stora hela. Men det gör det! Nu mer än någonsin.

Det finns grovt räknat tre saker som hindrar människor från att agera i klimatfrågan: 1) okunskap 2) oförmåga eller ovilja att ta in situationens allvar och 3) en paralyserande känsla av maktlöshet. 

Den här texten är till dig som redan har kunskapen, som har förstått situationens allvar och som just därför känner hopplöshet inför utmaningen. Vi har samlat våra bästa svar på de mest deppiga tankarna.

1. Tiden är för knapp. Plus att det behövs en massa teknik som vi inte hinner utveckla.  

Tekniken finns. Tiden också, men visst är den knapp och det blir inte bättre av att vi väntar. Det är den politiska viljan – eller kanske snarare modet – som saknas. För det finns många politiker som vill göra mer för klimatet. De litar bara inte på att folket kommer att backa upp dem.

Visste du att svenska ministrar frågat Naturskyddsföreningen varför så få svenskar engagerar sig i klimatfrågan? Politikerna känner helt enkelt inte folkets tryck, fastän 9 av 10 svenskar är oroade över klimatet. Det trycket måste vi få politikerna att känna! 

2. Men hur ska JAG kunna påverka politiken?

Genom att inte hålla tyst. Gör något. Mejla, twittra, ring, facebooka, skriv brev, skriv insändare – gärna riktat direkt till en politiker. Det räcker att ganska få personer hör av sig till en och samma person för att det ska räknas som en folkstorm. 

Just nu är det extra lätt att ställa tuffa klimatkrav – delta i vår mejlkampanj!

Du kan också stödja en organisation som kan föra din talan. När önskemålen kommer från en grupp på hundratusentals personer istället för en ensam medborgare blir kraften förstås större.

Om vi tillsammans övertygar våra politiker att ställa om till ett hållbart Sverige, så har vårt land ett bra utgångsläge att påverka resten av EU. Det har vi sett hända i flera viktiga miljöfrågor tidigare, som när Sverige förbjöd fosfater i tvättmedel och resten av EU hakade på. Och om EU tar tuffa beslut går det att ställa tuffa krav i globala förhandlingar. Den som har städat framför sin egen dörr har förstås ett bättre utgångsläge.

3. Men vem bryr sig om vad pluttlandet Sverige gör?

Många! Företag, forskare, politiker, stadsplanerare och andra samhällsaktörer inspireras förstås av varandra. Vår skatt på koldioxidutsläpp har kopierats av flera andra länder. Vi var det land som betydde mest för kampen mot apartheid enligt Nelson Mandela. Vi är en förebild för många länder vad gäller miljöfrågor, trots att vi numera börjar leva på gamla meriter. (Och själva har vi inspirerats av andra länder när det till exempel gäller flygskatten och bonus malus på bilar.) 

Nu behöver vi visa hur utsläppen kan strypas – utan att skära ned välfärden. Idag finns inget sådant föregångsland i hela världen. Sverige har de bästa förutsättningarna att bli det landet!

Läs mer om varför Sveriges klimatpolitik spelar roll 

4. Men kan vi lita på att andra länder kommer att haka på?

Det måste de. 2016 trädde Parisavtalet i kraft och blev det första globala, bindande klimatavtalet. Världens länder har förbundit sig att ställa om för att undvika klimatkaos, och redan nu ser vi massor av klimatsmarta lösningar i olika länder.

Tyskland och Kina storsatsar på solenergi. Japan har extremt bra tåg och kollektivtrafik. Bangladesh strösslar med solpaneler till hushållen på landsbygden. Danmark, Colombia och Holland gör imponerande cykelsatsningar. Om någon går före och visar vägen, är det lättare för andra att följa efter. 

5. Men ta utvecklingen i USA och Brasilien till exempel. Det är jättestora länder med enorm påverkan. Och där går det åt helt fel håll. 

Visst är situationen enormt problematisk och oroande. Det är just därför motkrafterna nu växer sig starkare. Och det är därför det är så vansinnigt viktigt att vi alla gör vad vi kan för att driva utvecklingen i rätt riktning. Det handlar både om länder och individer. Så ge inte upp nu!

Ingen kan säga hur framtiden blir. Ingen kan säga vad som kommer att hända. Men vi vet att om vi inte försöker, så kommer vi definitivt inte att lyckas. Eller hur? 

Läs mer om hur engagemanget och motståndet växer runt om i världen!

6. Fast vi behöver bli så väldigt många för att få igenom en förändring. Och många människor vill ha sin biff och sin bil och orkar inte tänka på morgondagen.

För det första behöver inte en majoritet av befolkningen driva på för att den nödvändiga omställningen ska bli av. Undersökningar visar att en högljudd, engagerad minoritet kan påverka en majoritet. Det är det som kallas för kritisk massa, när det blir tillräckligt många i en minoritet för att kunna få med sig en majoritet på en förändring. Den ”magiska” gränsen har visat sig ligga på 25 procent av en grupp. Det är väl ganska uppmuntrande? 

För det andra är vi redan många som gärna ändrar våra vanor för att förhindra katastrofala klimatförändringar. Kruxet är att det ibland känns lönlöst att vara klimatsmart i det lilla, när politiken ofta driver oss åt andra hållet i det stora. Det är just därför vi måste visa politikerna att vi är många som är redo för ordentliga samhällsförändringar, att vi är less på småduttandet. 

7. Men är folk verkligen redo för en omfattande samhällsförändring? Tänk bara på alla som klagat över den pyttelåga flygskatten. 

Nu var i och för sig 70 procent för en flygskatt, men det är ofta en högljudd minoritet som hörs. Men visst är det så att många människor har en tendens att motsätta sig förändring. Många hatade till exempel rökförbudet, cykelhjälmarna och trängselavgiften i Stockholm – idag känns de helt naturliga. Barnaga och homofobi var norm för ett par generationer sedan.

Vi är vanedjur, men vi vänjer oss snabbt. Ett klimatsmart Sverige innebär ju inte bara dyrare flyg, utan också billigare, bättre och punktligare tåg. Det innebär inte bara dyrare bilåkning i innerstäderna, utan också billigare kollektivtrafik och bättre cykelbanor – vilket gör att det finns utrymme för de som verkligen måste åka bil, till exempel många på landsbygden. Det innebär också att äta mer vegetariskt, shoppa mindre skräp och dela mer på resurser – något som många redan gör idag. 

Folk kommer att bli redo. För effekten av klimatförändringarna blir allt tydligare. Och krafterna som verkar för en förändring allt starkare. Så ge inte upp, utan var med och dra ditt strå till stacken! Det är så vi blir den kritiska massan som gör omställningen möjlig.

Bli medlem - rädda klimatet

Vi är 226 000 medlemmar som trycker på för en tuffare klimatpolitik. Med din hjälp blir vi ännu starkare.