Ekologisk eller konventionell odling – vad ger störst klimatpåverkan?

Debatten som på olika sätt ifrågasätter ekologisk odling blossar med jämna mellanrum upp. Frågan om jordbrukets klimatpåverkan är komplex och inte alls så ensidig debatten i många fall vill göra gällande. Här resonerar vi kring några av de frågor som brukar dyka upp.

Ekologisk eller konventionell odling – vad är egentligen bäst för miljön och klimatet? Den frågan är betydligt mer komplicerad att svara på än man kan tro. Men tittar vi ur ett helhetsperspektiv så är ekologisk produktion det bästa för miljön. Utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och med ett kretsloppsperspektiv får vi gårdar med högre biologisk mångfald, friskare jordar och djur som i större utsträckning får utöva sina naturliga beteenden. Den ekologiska produktionens alla miljö- och djurvälfärdsfördelar gör att vi anser att ekologiskt bör stimuleras och vi rekommenderar konsumenter att köpa ekologiska produkter. 

Ekologisk odling ger lägre skördar i nord – men högre i syd

Jordbruksverket för årlig statistik över skördarna i Sverige. Statistiken visar att det finns skillnader mellan ekologisk och konventionell produktion, där ekologiskt generellt sett ger lägre skörd per hektar. Ekologisk odling är något vanligare i norra Sverige och i skogsbygd. Där är skördenivåerna generellt sett lägre – oavsett odlingsmetod. Därför är statistiken något missvisande.

Eftersom ytan av jordbruksmark på jorden är begränsad så är det värdefullt att diskutera vad den faktiskt ska används till. Naturskyddsföreningen anser att framtidens matproduktion måste bygga på hållbara metoder som ger oss mer än bara mat, biobränslen och andra råvaror. Vårt sätt att odla måste också kunna ge oss levande bördiga jordar, större kolinlagring, biologisk mångfald och rent vatten. Den större areal som krävs för att odla ekologiskt bidrar med andra ord till fler värden. Den ekologiska produktionen behöver vidareutvecklas för att i framtiden kunna ge högre skördar samtidigt som dessa värden behålls och förstärks. 

Medan ekologisk odling ger lägre skördar i de nordliga länderna är det intressant nog så att ekologisk odling ofta ger högre skördar i låginkomstländer. Genom att övergå till ekologisk odling ökar möjligheterna för en stabil långsiktig avkastning och ökad motståndskraft mot klimatförändringar. Det beror till stor del på att ekologiska metoder bidrar till minskad erosion, ökad bördighet, bättre vattenhållning och ökad biologisk mångfald.

Ekologisk odling förbrukar mindre diesel

En vanlig invändning mot ekologisk odling är att det skulle gå åt mer diesel för att till exempel bekämpa ogräs med hjälp av maskiner istället för med kemiska bekämpningsmedel. Men det är en myt. En studie från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) visar att svensk ekologisk produktion inte kräver mer diesel än konventionell. Ekologiska gårdar har tvärtom en något lägre drivmedelsförbrukning, både sett i omsättning och per hektar. 

Däremot är det sant att användningen av diesel är ett stort problem som hela lantbruket står inför – både ekologiskt och konventionellt. Nya drivmedel och odlingsmetoder behöver utvecklas för att lösa detta. 

Ekologisk odling binder kol från atmosfären

Om vi ska kunna begränsa klimatförändringarna bättre måste allt jord- och skogsbruk bli bättre på att binda in kol från atmosfären. Många tekniker håller på att utvecklas, som kan användas både inom konventionellt och ekologiskt jordbruk, till exempel plöjningsfria metoder och odling av fång- och täckgrödor. Att använda sig av stallgödsel på åkern och att odla med genomtänkta växtföljder bidrar också till att öka kolhalten i marken. Båda dessa metoder används i större utsträckning på ekologiska gårder men de används även på konventionella.

Inom ekologiskt jordbruk är det ännu viktigare att jobba med åtgärder som förebygger ogräs eller insektsangrepp, eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används. Kombinationen av odlingsåtgärder som används i ekologisk odling – stort inslag av fleråriga grödor, mindre andel av ettåriga grödor, varierande växtföljder, fånggrödor, stor återförsel av skörderester och genomtänkt användning av stallgödsel – ger ekologiska jordar en bättre markstruktur som inte eroderar lika lätt. Forskning visar att omställning till ekologisk odling ger mer organiskt material i marken, det vill säga att marken binder mer kol. Det kan i sin tur hjälpa till att reducera växthusgaser från atmosfären.

Skillnaden i klimatutsläppen från ekologisk odling jämfört med konventionell är dock inte entydig. Utsläppen varierar mellan enskilda gårdar beroende på vad gården producerar och vilka klimatåtgärder som vidtas. 

När du äter kött – välj ekologiskt eller naturbeteskött!

Mycket av spannmålen och proteingrödorna (till exempel ärtor och bönor) som odlas blir till djurfoder. Det gäller både det som odlas i Sverige och det vi importerar. Det är ett stort resursslöseri eftersom det för att producera ett kilo kött går åt mycket mer mark än om djurens foder hade konsumerats direkt av oss människor. Gris och kyckling är exempel på djur som nästan bara äter mat som människan likväl hade kunnat äta direkt. Ett smartare alternativ är att föda upp gris och kyckling på restprodukter. 

Idisslare, till exempel kor och får, kan omvandla gräs som vi människor inte kan äta till livsmedel. Betande djur bidrar till att hålla hagarna öppna vilket bidrar till den biologiska mångfalden. I Sverige har vi höga krav på att djur ska gå på bete jämfört med andra länder och i ekologisk produktion ställs ännu högre krav på att djuren ska beta. Välj därför ekologiskt kött eller naturbeteskött när du går och handlar i butiken.

Men idisslare släpper också ut mycket växthusgaser från sitt mag- och tarmsystem. Matsmältningen hos kor, får och lamm är en källa till klimatutsläpp som inte går att ändra på. Därför är det viktigt att vi minskar vår totala köttkonsumtion och äter mer vegetariskt.

Konstgödsel bidrar till stora utsläpp

Den största delen av utsläppen av lustgas från jordbruket kommer från användningen av konstgödsel, enligt FN:s klimatpanel. Globalt står tillverkningen av konstgödsel för 1,2 procent av världens alla växthusgaser. Konstgödsel används inte alls i det ekologiska lantbruket. I stället får grödorna sin näring från organiskt gödsel, till exempel stallgödsel från djur. Det är också vanligt med kvävefixerande grödor i växtföljden. 

Jordbruk under utveckling

Det ekologiska jordbruket är inte perfekt. Det är, precis som det konventionella lantbruket, under ständig utveckling. Problemen, möjligheterna och förutsättningarna varierar från gård till gård och är olika i olika delar av världen. 

Men sett ur ett helhetsperspektiv är ekologisk odling alltså det bästa för miljön och klimatet. Här kan du läsa mer om de fördelar som ett ekologiskt jordbruk bidrar till. 

Gillar du också ekologiskt? Bli medlem!

Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna. Var med och förändra för 24 kr/mån.