Skydda havets växter och djur

I maj 2019 kom den alarmerande nyheten att jordens djur- och växtarter minskar i snabbare takt än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. För livet i havet är människans ohållbara fiske det absolut största hotet. Trots det tillåts bottentrålning och andra förödande verksamheter även i de områden som på pappret ska skyddas.

En miljon arter hotas i dag av utrotning. Det slår FN:s expertpanel för biologisk mångfald fast och konstaterar att vi befinner oss i det sjätte massutdöendet. Hotet mot växter och djur utgörs till stor del av mänsklighetens framfart, det gäller såväl på land som under ytan.

Situationen för havets växter och djur är alarmerande men lika oroväckande är det faktum att vi faktiskt inte vet omfattningen av förödelsen under ytan. Dagens statistik gäller bara ett utvalt antal arter och det saknas säkerställd fakta över alla de fiskar, växter och djur som hotas.

Så vad vet vi om tillståndet i världens hav? Vi listar åtta skrämmande fakta om livet i havet som borde räcka för att världens politiker ska dra i nödbromsen:

Åtta skrämmande fakta om havet

  1. 90 procent av alla fiskbestånd fiskas för hårt eller precis på gränsen. Det påverkar inte bara arten som fiskas utan kan orsaka en trofisk kedjereaktion vilket rubbar en hel rad arter i näringskedjan.
  2. Två tredjedelar av marina miljöner som tångskogar, sjögräsängar och mangroveområden har skadats av mänsklig påverkan. Livsviktiga miljöer som fungerar som barnkammare och skydd för många fiskar och andra havslevande djur.
  3. Hälften av alla korallbestånd har försvunnit på 150 år. Koraller som bildats under tusentals år och som liknas vid havets regnskogar.
  4. En tredjeldel av alla däggdjur i havet som blåvalar, delfiner, sjökor och tumlare hotas av utrotning. Detsamma gäller för världens hajar och rockor.
  5. Gödselmedel från jordbruket har dödat havsbotten längst med kusten i 400 områden över hela världen. En död yta på 245 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar hela Storbritannien.
  6. 300-400 miljoner ton tungmetaller, lösningsmedel, giftigt slam och annat avfall från industrianläggningar dumpas årligen i världens vatten.
  7. Varje år dumpas cirka åtta miljoner ton plast i våra hav. En vikt jämförbar med 1,3 miljoner elefanter. Hälften av denna plast sjunker till botten.
  8. Fler än 300 arter är rödlistade i svenska hav. 150 av arterna hotas av ohållbart fiske och 120 av dessa specifikt av bottentrålning.

Människan hotar livet under ytan

När FN listar de största hoten mot livet i havet är det vi människor som är skyldiga till merparten av förödelsen. Hoten påverkar inte bara havens biologiska mångfald, utan kommer också ha allvarliga konsekvenser för mänskligheten.

Mänskligheten är beroende av friska hav. Havet producerar hälften av syret vi andas, hjälper till att mildra klimatförändringar genom att ta upp koldioxid, förser oss med energi, mat, inkomst och kustskydd men ger oss även njutning, vila och kulturella värden. Trots det saknar 92 procent av haven skydd och vi behandlar ofta våra hav helt utan omsorg.

FN delar upp hoten mot våra hav i flera kategorier. Här förklarar vi fyra av de mest allvarliga problemen:

Fiske – De flesta hav är så hårt fiskade att de vanligaste matfiskarna håller på att ta slut. Ny och mer effektiv teknik har möjligjort fiske på allt större djup och i nya områden. Vissa fiskemetoder är dessutom förödande för både djur och växter. Bottentrålning är ett exempel på en destruktiv fiskemetod som förstör havsbotten, jämnar ut och gör den oduglig som livsmiljö. Fisket ger stora bifångster, oönskad fångst, och många djur dör därför helt i onödan.

Exploatering av havs- och kustområden – Räkodlingar, hamnbyggen, gruvbrytning och oljeborrning till havs är exempel på exploatering som inte bara påverkar det direkta området negativt, utan kan få betydligt större konsekvenser för både ekosystem och den biologiska mångfalden. Förstörda ekosystem kan ta århundraden att återställa, om det ens någonsin går att reparera. 

Klimatförändringar – Havsvattnet och dess ekosystem har en fantastisk förmåga att ta upp koldioxid från luften och därmed bromsa klimatförändringarna. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, tar haven upp 30 procent av den koldioxid vi människor släpper ut.

Men eftersom koldioxidhalterna i atmosfären ökar så snabbt hinner inte havens långsamma kretslopp med och havsvattnet blir allt varmare och surare. Flera djur påverkas av förändringen genom beteendeförändringar, problem med matsmältning och lägre tillväxt.

Utsläpp och föroreningar från industrier, jordbruk och fordon – Näring som läcker från jordbruket leder till bland annat en ökad blomning av mikroalger och cyanobakterier. När algerna sjunker till havsbotten går det åt syre för att materialet ska brytas ner, vilket i slutändan kan leda till syrebrist och döda bottnar. I svenska hav är övergödning framförallt ett problem i Östersjön, och i vissa kustområden på västkusten.

Majoriteten av haven saknar skydd

Trots att larmrapporterna om havskrisen avlöser varandra saknar fortfarande över 92 procent av havet skydd mot skadlig verksamhet. Forskare menar att skyddade områden är en del av lösningen; oaser i havet där arter och ekosystem tillåts frodas och återhämta sig. I dag är mindre än 8 procent av  haven skyddade och för internationellt vatten, det vill säga områden utanför länders ansvarsområde, är siffran så låg som 1 procent.

Skyddet till havs kan se ut på olika sätt. I strikt skyddade områden tillåts inget fiske eller utvinning av naturresurser. Men det finns också mindre strikta skyddsformer, som tillåter olika former av verksamheter, såsom fiske. I majoriteten av dagens skyddade områden tillåts därför ändå skadliga verksamheter, i större eller mindre utsträckning, så även i Sverige. Det handlar alltså inte bara om att upprätta skyddade områden, utan ett upprättande av skydd som gör skillnad för livet under ytan.

För att säkerställa havens framtid menar forskare att minst 30 procent av haven måste skyddas från förödande verksamhet senast 2030. Eftersom att tiden är knapp måste vi agera nu och se till att haven skyddas, med ett skydd som fungerar på riktigt.

 

Vad gör Naturskyddsföreningen?

Friska hav är en livsviktig fråga. Därför arbetar vi på Naturskyddsföreningen hårt med ett antal frågor för att skydda haven, både i Sverige och globalt.

Vi arbetar för att värna känsliga kuster mot skadlig verksamhet. Vi driver på för ett hållbart fiske och skonsammare fiskemetoder. Vi verkar för att viktiga kustekosystem såsom mangrove, sjögräs och korallrev ska skyddas från skövling och skadliga fiskemetoder. Vi arbetar för att stoppa giftiga kemikalier och mot övergödning från jordbruket.

Vi driver även projektet Skyddat hav, ett projekt som syftar till att skyddade områden inte bara ska vara skyddade på pappret.

Naturskyddsföreningens krav till Sveriges regering

Internationellt
•    Ökat skydd av haven där miljöskadlig verksamhet förbjuds. Haven behöver ett avtal likt parisavtalet!
•    Ökad andel bistånd som går till att skydda havens biologiska mångfald.
•    Att etablering av kustnära skyddade områden sker i samråd med lokalbefolkningen och med hänsyn till försörjning, traditionell och lokal kunskap samt hållbar och inkluderande förvaltning

Nationellt
•    Att Januariavtalet efterlevs och att ett generellt bottentrålningsförbud i skyddade områden införs, både i befintliga och framtida områden.
•    Att fler fiskefria områden inrättas i befintliga skyddsområden.
•    Att svensk och europeisk miljölagstiftning efterföljs – skadlig verksamhet, inklusive fiske, ska tillståndsprövas i marina Natura 2000-områden.
•    Att en långsiktigt, tillräcklig och ändamålsenlig finansiering säkerställs för förvaltning och uppföljning av marina skyddade områden.

Ge en gåva till havet

Varje krona gör skillnad för havets hotade arter och livsmiljöer!