Rapporter

Vi påverkar med undersökningar och avslöjanden.

Filtrera efter

Kvantifiering av PFAS- emissioner från kosmetiska produkter

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är samlingsnamnet för en kommersiellt viktig grupp kemikalier som används i ett stort antal industriella processer och konsumentprodukter på grund av deras oöverträffade ytaktiva egenskaper och kemiska stabilitet. Sedan början av 2000-talet har användningen av PFAS dock blivit alltmer ifrågasatt på grund av deras problematiska egenskaper i miljön. Många av de PFAS som hittills studerats är väldigt persistenta i miljön och kan anrikas i levande organismer, där de kan orsaka oönskade effekter. Ett av de mindre uppmärksammade användningsområdena för PFAS är inom kosmetiska produkter, där de kan tillsättas bland annat som dispergeringsmedel, vätmedel och filmbildare.

I denna rapport presenterar vi en första ansats till att kvantifiera PFAS-emissioner från användningen av kosmetiska produkter i Sverige, och sätter dessa i relation till andra kända källor för PFAS. Studien har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturskyddsföreningen, och baseras på befintliga data gällande halter av PFAS i olika kosmetiska produkter samt statistik för sålda mängder i Sverige under 2018. För att ta hänsyn till samtliga PFAS som kan förekomma i kosmetiska produkter har vi inkluderat resultat från mätningar av halter baserade på ämnes-specifika analyser (ΣPFAS), extraherbart fluor (EOF), total fluor (TF) och avsiktligen tillsatta halter som rapporterats av en svensk kosmetikaproducent.

Resultaten visar att utsläppen av ΣPFAS från sålda kosmetikaprodukter 2018 i Sverige var 1,6 kg/år fördelat på 1,3 kg/år från Dekorativ kosmetika och 0,4 kg/år från Hudvård. Dessa siffror kan jämföras med de 45 kg/år som förväntas läcka ut i miljön från brandövningsplatser eller totalt 70 kg/år som släpps ut från avloppsreningsverk. Beräkningarna, som baserades på de PFAS som vi idag kan mäta rutinmässigt, indikerar därmed att kosmetiska produkter utgör en förhållandevis liten källa till utsläpp av PFAS i miljön. Slutsatserna blir dock väldigt annorlunda om man tar hänsyn till PFAS som inte kan mätas med dagens ämnes-specifika metoder. Beräkningarna av massflöden, baserade på EOF (38 kg/år), TF (1 500 kg/år) och PFAS som kända tillsatser (270 kg/år), visar att utsläppen från kosmetika är jämförbara eller betydligt högre än ΣPFAS uppmätta i utgående vatten från svenska avloppsreningsverk (70 kg/år). Därmed skulle kosmetiska produkter kunna vara en betydande PFAS-källa till miljön ifall man tar hänsyn till samtliga ämnen som finns i kosmetika, d.v.s. ursprungsämnen och deras persistenta omvandlingsprodukter. Det bör dock understrykas att de beräknade emissionerna är behäftade med stora osäkerheter och att beräkningarna bör anpassas allteftersom nya data blir tillgängliga.

2020-03-06

Fossilfria pensioner

Klimatförändringarnas konsekvenser är redan allvarliga. För att med en acceptabel sannolikhet undvika att de blir katastrofala måste ökningen av den globala medeltemperaturen begränsas till 1,5 grader. Sverige har ratificerat Parisavtalet i syfte att bidra till att världen lyckas nå denna temperaturbegränsning, samt att öka samhällens anpassningsförmåga till dagens klimatförändringar och de som är att vänta. Detta kräver att användning av och investeringar i fossila bränslen upphör.

De statliga myndigheterna Första till Fjärde AP-fonderna har i uppdrag att förvalta cirka 1 350 miljarder kronor av svenskarnas pensionskapital i syfte att uppnå långsiktigt hög avkastning. I januari år 2019 trädde en ny Apfondslag i kraft. Till skillnad från den tidigare AP-fondslagen slår den nya lagen fast att fonderna, utan att göra avkall på avkastningsmålet, ska främja hållbar utveckling genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Första till Fjärde AP-fonderna gör tolkningen att främjandet av hållbar utveckling innebär att verksamheten ska beakta de internationella avtal som Sverige har ratificerat. Ett sådant avtal är Parisavtalet, vars måluppfyllelse kräver att investeringar i fossila bränslen upphör. Trots det fortsätter Första till Fjärde AP-fonderna att investera i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen.

Första till Fjärde AP-fonderna har tillsammans investeringar i 89 av världens 200 största fossila bolag. Investeringarna uppgår till ett värde av 16,4 miljarder kronor. Klimatpåverkan från förbränningen är det största miljöproblemet med fossila bränslen. Men även utvinningen och produktionen av fossila bränslen riskerar att medföra negativa konsekvenser för miljön och människorna i projektens närhet. Det är svårt att få en helhetsbild av konsekvenserna av alla de fossila projekt som Första till Fjärde AP-fonderna indirekt bidrar till genom sina investeringar i fossila bolag. 

Men rapportens reportage från Sydafrika, Colombia och Kazakstan vittnar om att bolagens projekt kan leda till kränkningar av människors rättigheter och försämrade försörjningsmöjligheter. Det går direkt emot Parisavtalets mål att främja samhällens anpassningsförmåga och motståndskraft till klimatförändringarna.

Som delägare i de fossila bolagen har var och en av de Första till Fjärde AP-fonderna rätt att tycka till om hur bolagen ska förvaltas. Fonderna har som strategi att genom aktivt ägande försöka påverka bolagen i önskvärd riktning. Att sälja sina innehav i ett bolag ses som en sista utväg, som tillämpas endast om berörd fond bedömer att bolaget inte kan påverkas.

Denna strategi har sina begränsningar. För det första är Första till Fjärde AP-fondernas ägarandelar i de fossila bolagen ytterst små, vilket minskar möjligheterna till inflytande. För det andra är det mycket svårt att genom aktivt ägande få bolag vars verksamhet går ut på att utvinna eller producera fossila bränslen att sluta med detta. Rapporten innehåller en granskning av ett femtiotal fossila bolag som AP-fonderna har investeringar i. Den visar att inget av dessa bolag planerar att sluta med fossil verksamhet. Tvärtom fortsätter de att investera i nya fossila projekt, vilket går på tvärs mot Parisavtalet.

Svenskarnas allmänna pensionskapital ska inte bidra till klimatkrisen eller hota människors rättigheter och försörjningsmöjligheter. Att Första till Fjärde AP-fonderna har investeringar i fossila bolag är därför varken hållbart, ansvarsfullt eller förenligt med Parisavtalet. Fondernas styrelser måste se till att deras placeringsregler och förvaltning utesluter innehav i fossila bolag.

 

2020-01-20

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10